Stäng fönster Laholm kn, KNÄRED 19:1 M.FL. KNÄREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| KNÄREDS KYRKA | |
| 11/16/06 |
| Motivering |
|---|
|
KNÄREDS KYRKA är belägen i norra utkanten av tätorten Knäred i södra Hallands inland. Cirka 300 meter nordväst om den nuvarande kyrkan ligger ruinen av den gamla medeltidskyrkan (riven på 1870-talet) invid prästgården (1912). Kyrkomiljön utgör tillsammans med delar av den äldre gårdsbebyggelsen en äldre kyrkby, där även den äldre landsvägssträckningen samt en marknadsbod ingår. Församlingshemmet ligger väster om kyrkan och en skola finns i sydöst. Till anläggningen hör också ett vaktmästarkontor. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur med smidesgrind åt norr och väster. Muren kantas av trädrader, glesa åt söder och öster och tät åt norr, där trädraden står utanför muren. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar och i dess nordöstra hörn finns ett vitputsat bårhus. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1853 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Hans Jakob Strömberg. Den nuvarande kyrkan ersatte en kyrka som byggdes 1848-49 på samma kyrkplats men som förstördes när tornet störtade in vid den allra första klockringningen. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med en halvrund sakristia på östgaveln samt torn i väster. De vitputsade fasaderna artikuleras med takfriser och hörnlisener och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans portaler markeras av utskjutande risaliter med eget takfall och har portar från byggnadstiden. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en huv med små hörntorn samt en lanternin med en kort spira. Det karaktärsskapande tornet kröns av en tornhuv och lanternin av trä med kort spira, flankerad av små tureller. I tornets västfasad sitter ett ovanligt utformat fönster med korsform. Kyrkklockorna dateras till 1595 och 1643 och är överförda från kyrkans medeltida föregångare. Exteriören präglas helt av byggnadstiden. Interiört präglas kyrkorummet huvudsakligen av byggnadstidens klassicism. Ursprungligt i kyrkorummet är; trägolvet i långhuset, den slutna bänkinredningen, inklusive korbänkar, sakristians snickerier samt predikstolen av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson. Inredningen i koret är samtida med kyrkan, medan orgelfasaden (1875) tillkom något senare. Invändigt täcks det vitputsade kyrkorummet av ett trätunnvalv och korets raka östvägg har ett arkitektoniskt triumfbågsmotiv. 1953-54 dekorerades korväggens centralparti med en fresk av konstnären Per Siegård. Samtidigt insattes en dopfunt av Bohusgranit och nummertavlor av skulptören Eric Nilsson i Harplinge. Läktaren utökades och läktarunderbyggnader tillkom också. Från kyrkans äldre föregångare har överförts ett krucifix som ursprungligen ingick i den äldre kyrkans altarprydnad samt en äldre altartavla. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, grindar, trädrader, grusade gångar och stenbänkar längs muren. - Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör med ursprungliga portar. - Kyrkorummets trägolv från byggnadstiden. - Inredning och inventarier från 1700- och 1800-talet. - Altarväggens arkitekturbundna dekorationer och bemålning. |
