Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Laholm kn, HASSLÖVS PRÄSTGÅRD 1:5 M.FL. HASSLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HASSLÖVS KYRKA
10/24/06
Motivering
Hasslövs kyrka ligger, tillsammans med församlingshemmet, i ett öppet odlingslandskap och bildar en samlad kyrkomiljö strax norr om Hasslövs by på Hallands sydspets. Strax norr härom passerar Stensån. Kyrkogården kringgärdas av stenmurar och genomkorsas av grusade gångar. Kyrkogården utvidgades 1972 och i samband med detta uppfördes ett bårhus (1974).

Kyrkan har kontinuitet på platsen sedan 1200-talet, då delar av västtornet uppfördes. Tornets bottenvåning har innehållit en gravkammare som i samband med rivningen av det medeltida långhuset avvecklades, varvid kistorna placerades i en gemensam grav på kyrkogården. Kyrkans långhus är uppfört av tegel och tornet av natursten. Fasaderna är vitputsade med rundbågeformade fönsteröppningar och strävpelare täckta med skiffer. Tornspiran med sin mönsterlagda spåninklädnad är från 1708 och antas vara ritad av Nicodemus Tessin d.y. Det medeltida långhuset och koret revs 1863-64 ersattes med ett nytt långhus. Idag präglas exteriören såväl av det medeltida tornet och dess spira (1708) som av långhuset (1863-64).

Olika tiders skilda influenser har satt sina spår i kyrkorummet. I början av 1700-talet tillkom en altaruppsats och ett epitafium. Kyrkorummets nuvarande utseende härstammar från en renovering 1951, under ledning av stadsarkitekten i Halmstad Fredrik Wetterqvist. Då tillkom en ny bänkinredning och en ny altarring. Samtidigt återinstallerades äldre inventarier som predikstol och dopfunt från omkring 1600 samt medeltida skulpturer. I samband med renoveringen igensattes korfönstren, men de återupptogs redan 1968 och försågs då med bågar och glasmålningar av konstnärerna Randi Fischer och Ralph Bergholtz, Brunnby. Kvar från 1800-talet är kyrkorummets form, tak- och fönsterformer samt läktare och orgelfasad. Läktarunderbyggnader tillkom 1991.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, träd och grusade gångar.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Tornspiran med mönsterlagt spån och ålderdomlig panel.
- Det sedan 1800-talet välbevarade långhuset.
- Glasmålningarna i korfönstren.
- Äldre inventarier.
- Orgelfasaden