Stäng fönster Helsingborg kn, FJÄRESTAD 33:1 FJÄRESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Fjärestads kyrka, FJÄRESTADS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Fjärestads kyrkoanläggning Kyrkan är omgiven av åkrar och gles byggelse i långsträckt form längs vägen bestående av äldre gatehus, gårdar och nyare villor. Gårdarna sydväst och sydost om kyrkan, Fjärestad gård och Fjerrastadstorp har gamla anor och storskaliga ekonomibyggnader från 1800-talet. I det öppna jordbrukslandskapet är många vägar kantade av trädalléer. Närbelägna Rååns dalgång har stora naturvärden. Gamla kyrkogårdens omgärdning av stenmur med stiglucka och lindar är betydelsefull, liksom nya kyrkogårdens inramning av avenbok och lindar. Gamla delen är välbevarad enligt sent 1800-tals ideal och karaktäriseras av buxbomsgravar med singel och äldre höga gravstenar. Bäcken som delar nya och gamla kyrkogården ger karaktär. Nygjord ramp och trappa av granit smälter väl in, däremot är nylagda gången av röd och grå byasten främmande i miljön på kyrkogården men ökar tillgängligheten. Kyrkan uppfördes troligtvis på 1100/1200-talet med långhus och kor. Ett västtorn byggdes till, förmodligen under 1400-talet. 1863 revs allt utom tornet och en bit av långhusets västgavel. Ett nytt långhus med tresidig koravslutning adderades till tornet, ritat av byggmästare Anders Haf. Han ritade och byggde även den närbelägna Bårslöv kyrka fem år tidigare och de uppvisar flera likheter. En skillnad är att i Bårslöv är fönster och valven rundbågiga medan de i Fjärestad är spetsbågiga vilket är tidstypiskt. 1860-talet är ett intensivt årtionde med kyrkobyggande då 37 nya kyrkor byggdes i Skåne, ofta i nygotisk stil. Mellan 1860-1910 byggdes 113 nya kyrkor i Skåne varav 22 behöll ett äldre torn som i Fjärestad. Kyrkan har vitputsade fasader och trappstegsgavlar. Kyrkans låga torn kontrasterar mot det resliga långhuset. Den är en av flera kyrkor i Helsingborgstrakten med bevarat medeltida västtorn som under 1800-talet fått tillbyggda rymliga långhus. Exempel på detta är kyrkorna i Bårslöv, Frillestad, Halmstad by och Ekeby. Tornets murverk av sandsten och gråsten är byggnadsarkologiskt värdefulla liksom långhusets murar som innehåller byggnadsmaterial från den äldre kyrkan. På norrsidan sitter en återanvänd lejonrelief som antagligen varit stöd för valvbågen vid södra portalen på den romanska kyrkan. Sådana reliefer är inte helt ovanliga på skånska kyrkor. En rest av medeltida takstolar finns i tornet vilka är byggnadsarkeologiskt värdefulla pga sin ålder. Det ljusa kyrkorummet karaktäriseras av de vita, släta väggarna, sluten bänkinredning, tegelgolv och spetsbågiga kryssvalv med pilastrar och kapitäl som efterliknar tornets medeltida. Gjutjärnsfönstren är välbevarade med väl utformade innerfönster med blyspröjsar. Blicken dras till det kraftfulla tredelade altarskåpet med målade bilder. Altarskåpet, från 1946 av Erik Abrahamson, refererar till äldre traditioner med de tyska altarskåpen från 1400-talet, då var dock bilderna ofta skulpterade, här är de målade. Altarskåpet är stort och dörrarna kan stängas. I Bårslövs kyrka finns altarskranket från byggnadsåret kvar, Fjärestad har istället ett modernare inslag. I koret har man även ställt upp äldre altarprydnader som det gyllene altarkorset och Thorvaldsens Kristuskopia. Dessa är mycket vanliga för respektive tid, men ovanligt att man samlar dem i koret. Ljuskronorna är inte elektrifierade vilket bidrar till en äldre stämning. Bland inredningen märks den rikt utsnidade predikstolen från början av 1600-talet som anses vara gjord av samma verkstad som Bårslövs predikstol. Den är en av flera liknande predikstolar. En pietà från början av 1400-talet har värde genom sin ålder och är ganska ovanlig. Pietà från tidigt 1400-tal finns även i tre andra kyrkor i Skåne. Kyrkan har en snirkligt utformad mässingdopfunt från 1800-tal vilket är ovanligt. |
