Stäng fönster Eslöv kn, HÖGSERÖD 17:1 HÖGSERÖDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HÖGSERÖDS KYRKA | |
| 9/12/16 |
| Motivering |
|---|
|
Högseröds kyrkoanläggning ligger i det lätt kuperade landskapet söder om landsvägen mellan Löberöd och Hörby. Den närmaste omgivningen domineras av bebyggelse från 1800-talet, bland annat två tidigare skolbyggnader, en stenvalvsbro samt de gårdar och gatehus som kvarstår efter 1800-talets skiften. Högseröds kyrka uppfördes på sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal som en romansk stenkyrka med långhus samt smalare och lägre kor med halvrund absid. Idag karaktäriseras kyrkan till sin exteriör främst av det sidoställda tornet som uppfördes vid en omfattande ombyggnation 1857–58, centralt placerat vid långhusets norra sida. Detta i sammanhanget ovanliga arkitektoniska grepp utskiljer Högseröds kyrka från den stora mängden romanska kyrkor i Skåne. Medeltiden är emellertid alltjämt tydligt läsbar i kyrkans exteriör, inte minst gäller detta absiden och den ursprungliga sydportalen. Interiört präglas kyrkorummet av Theodor Wåhlins jugendinredning från 1915, vars klarblå färgsättning från 1979 kontrasterar effektfullt mot de vitkalkade väggarna och valvkapporna. Parabelbågen mellan det tidigare västtornet och långhuset samt de varierande lösningarna på valvslagningarnas upplag är ovanliga detaljer som är av betydande byggnadsteknikhistoriskt värde. Ur konsthistorisk synvinkel tilldrar sig de frilagda kalkmålningarna i koret samt orgelläktaren med återanvända element från en tidigare läktarpredikstol särskilt intresse. Detsamma gäller kyrkans äldsta inventarium, den rikligt dekorerade dopfunten i sandsten från 1200-talet, vars utformning tillskrivits Torrlösagruppen. Högseröds kyrkogård har under de senaste knappt 200 åren genomgått ett flertal utvidgningar. Gamla kyrkogården karaktäriseras av rutnätsformade gravkvarter med lägre stenar typiska för 1900-talet. Norr och söder om kyrkan finns kvarter med äldre, mer högresta stenar. På den tidigast anlagda delen av den så kallade Nya kyrkogården, ett långsmalt parti längst i nordöst, är det sena 1800-talets gravvårdsideal mer påtagliga, medan öppna och gräsklädda kvarter med rygghäckar präglar delen från 1957. Även mer samtida gravskick som minneslund med smyckningsplats finns representerat. I sin helhet utgör anläggningen ett pedagogiskt exempel över hur trenderna för gravvårdar och gravskick utvecklats. Bråån som delar av kyrkogårdarna och det omgivande landskapet ger platsen särskilda upplevelsemässiga kvaliteter. |
