Stäng fönster Båstad kn, VÄSTRA KARUP 46:1 VÄSTRA KARUPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Västra Karups kyrka, VÄSTRA KARUPS KYRKA | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Västra Karups kyrkoanläggning Västra Karup ligger i ett småskaligt kulturlandskap med många fornlämningar. Kyrkan ligger mitt i byn och har nära samband med prästgården och församlingshemmet på andra sidan gatan och visar byns historiska sammanhang även om byggnaderna förnyats. Kyrkans betydelse markeras från söder genom att den ligger på en höjd. Den närliggande nya villabebyggelsen åt norr avskärmas av en hög häck så att kyrkogården fredas. Bäck, stenmurar med smidesgrindar, häck och trädkrans är betydelsefulla omgärdningar runt kyrkogården. Kyrkogårdens äldre del är mestadels grässådd med inslag av olika infattningar av gravplatserna. Den utvidgade norra delen karaktäriseras av rygghäckar av bok och buxbomsomgärdade singeltäckta gravplatser. De hamlade lindalléerna längs huvudgångarna är viktiga för miljön. Kyrkan har medeltida ursprung men är etappvis tillbyggd flera gånger. Medeltida murverk finns i delar av långhuset men kyrkan har ingen medeltida karaktär kvar utan är nu helt i nyklassicistisk stil. Kyrkan består av ett smalt långhus med ett smalare torn med lanternin i väster och absid med sakristia i öster och en bred korsarm mot söder. Kyrkan är tillbyggd under 1700-1800-tal av tre arkitekter från Överintendentämbetet, P W Palmrot, A Almfelt och T Edberg. De två förstnämnda var bland de mest verksamma kyrkoarkitekterna på ämbetet. Kyrkan är en representant för den nyklassicistiska stil som Överintendentämbetet förespråkade som blev mycket vanlig 1760-1860 i övriga Sverige men som i Skåne inte fick en dominerande roll på grund av domkyrkoarkitekt Brunius kritik mot denna stil. Under denna period byggdes 43 kyrkor i Skåne, tio av dem har en nyklassicistisk utformning. Kyrkans planform är oförändrad sedan 1842 medan takmaterial, ytterdörrarna och fönstren är nya sedan 1950-talet och lanterninen på tornet är igenbyggd. Kyrkorummet är en av mycket få kyrkor i Skåne där altaret inte står i öster. Liksom i närbelägna Grevie kyrka ändrades riktningen på 1800-talet. Korsarmen är i Västra Karup huvudskepp med altaret i norr och långhuset har blivit sidoskepp vid sidan om altaret. Rummet får dagsljus från stora rundbågiga fönster, är välvt med trätunnvalv och väggarna är vita. Rummet är i nyklassicistisk stil. Interiören har förändrats flera gånger, men främst dominerar två tidsskikt, 1800-tals klassicism och Græbes ombyggnad på 1950-talet. Golv, bänkinredning och orgel är från 1950/60-tal medan altare, altaruppsats och predikstol är nyklassicistiska från 1800-talet. Altaret av breda plank har draperimålning istället för antependium vilket är ovanligt. Den runda predikstolen är lik den som finns i Hovs kyrka. I Västra Karup finns draperimålningen kvar mellan korg och baldakin. Bevarade klassicistiska predikstolar är tämligen ovanligt i Skåne men finns även i Landskrona, Börringe och Öved. Bevarade nyklassicistiska altaruppsatser är ovanliga men finns bland annat även i Öved, Börringe och Örkened. Den senare är målad av Martin Roth liksom Västra Karups altartavla. Græbes bänkar från 1950-tal ansluter till rummets nyklassicistiska karaktär medan orgelfasaden har en modern utformning. De två vapenhusen har vackert gammalt tegelgolv med patina från 1876 i typisk stil från tiden. Den flagnande vita färgen från 1990 på trätunnvalvet är inget positivt tillskott. |
