Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Bjuv kn, EKEBY 32:1 EKEBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

Ekeby kyrka, EKEBY KYRKA
2/6/15
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering för Ekeby kyrkoanläggning
Kyrkan i Ekeby framstår som en typisk skånsk landsortskyrka med putsade och vitkalkade fasader
samt trappstegsgavlar och dess röda tegeltäckta tak. Traditionella drag såsom rundbågsfrisen har
tagits upp i 1800-talets byggandsdel. Kyrkan är ett typiskt exempel på hur kyrkor i
Helsingborgstrakten byggdes om under 1800-talet. Det medeltida tornet står kvar och till detta har
en salkyrka tillfogats. Planformen är enkel, funktionell och rymlig. Liknande exempel finns i
Bårslöv, Fjärestad, Halmstad och Frillestad.

I äldre tid har kyrkan varit starkt knuten till patronus på Gedsholm. Godsmiljön har också präglat
landskapet då flertalet gårdar i byn var frälsgårdar. Många av kyrkans inventarier har bekostats av
patronus och under kyrkan finns ännu gravkor kvar där godsets innehavare har begravts. Epitafier
och kistplåtar vittnar också om patronus roll i kyrkan. Kyrkans senare tid är präglad av bruksorten
som växt upp kring Skrombergaverken. Gruvverksamheten i Skromberga slutade 1965 och senare
har också järnvägsstationen och lerindustrin avvecklats. Ortens glansdagar som industriort speglas
framför allt i kyrkogårdens utbyggnad som idag framstår som överdimensionerad och gles på
gravplatser. Den gamla kyrkbyn karaktäriseras av en splittrad, ohomogen och gles bebyggelse trots
att de traditionella delarna för kyrkbyn i form av kyrka, kyrkogård, prästgård och skola ännu finns
kvar. Samhörigheten med det nya samhället har gått förlorad i kulturlandskapet sedan
tillfartsvägarna mellan kyrkbyn och samhället har skurits av.

Invändigt karaktäriseras kyrkan av den ljusa öppna salkyrkan, dess höga tredelade innertak och
stora ljusöppningar. Inredningen är en blandning av äldre inventarier (dopfunt, predikstol) från
den gamla kyrkan samt nyare snickerier tillverkade för 1860-talets ombyggnad. Kyrkans historia
som patronatskyrka bevaras framför allt genom gravkoren och inventarier såsom epitafier och
kistplåtar. Tornet är en viktig del av kyrkans äldre historia med ett medeltida valv och inte minst
flera äldre muröppningar i form av ingångar och fönsteröppningar. Den gamla kyrkans västgavel
finns också bevarad i tornets östra murverk. Viss anpassning och ändring av kyrkans 1800-
talsinteriör har skett sedan den nya kyrkan uppfördes och ytskikt har förnyats. De förändringar
som utförts under senare år har utförts anpassat med god anknytning till 1800-talets inredning.
Detta har bidragit till att förstärka kyrkans helhetsintryck samtidigt som anpassningarna gjort
kyrkan mer tillgänglig både i fysisk och kulturhistorisk mening.