Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, VÄSTRUM 4:1 VÄSTRUMS KYRKA (FD GLADHAMMARS KAPELL)

 Anläggning - Värdering

VÄSTRUMS KYRKA (FD GLADHAMMARS KAPELL)
12/10/04
Motivering
Västrums kyrka ligger högt i landskapet vid det innersta av Västrumsfjärden. Tillsammans med kyrkogården med Cederflychtska gravkoret, den näraliggande skolan, fd ålderdomshemmet och fd kommunalhuset utgör den en värdefull och typisk kyrkomiljö. Kyrkogården ligger kvar på den gamla kyrkplatsen.

Västrums kyrka som uppfördes 1797 är ett exempel på en tidigklassisk Hårlemaninspirerad kyrka med sin klockformiga huv krönt av en öppen lanternin, det brutna långhustaket, de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren och de släta fasaderna. Exempel på andra liknande kyrkor i norra Kalmar län är de i Kristdala och Blackstad som också tillkommit under ledning av Casper Seurling. Utöver ändrat taktäckningsmaterialet på långhuset, ändrad färgsättning på snickerier och nödvändiga putsrenoveringar har få förändringar skett exteriört. Kyrkan har ett högt kulturhistoriskt värde som en välbevarad och tidstypisk sockenkyrka från slutet av 1700-talet.

Interiören präglas av byggnadstidens ideal med sitt öppna, ljusa kyrkorum, trätunnvalv och stora ljusinsläpp samt ursprungliga inventarier. Predikstolen med uppgång från sakristian, altaruppsatsen med altartavla av bröderna Hörberg, predikstolen samt delar av bänkinredningen i långhus och kor är alla från kyrkans tillkomst. Orgeln av Åkerman tillkom 1856 och tillhör i musikaliskt hänseende en av landets värdefullaste 1800-talsorglar. Kyrkans interiör är ett ovanligt renodlat och även välbevarat gustavianskt kyrkorum. All fast inredning tillkom vid ett och samma tillfälle och av kyrkorna som tillkommit under Seurlings ledning i länet är det bara den i Västrum som fortfarande har kvar det mesta av sin ursprungliga inredning, inklusive bänkinredning och korbänkar. De renoveringar som genomfördes under 1800- och fram till 1900-talet innebar inga stora förändringar av interiören. Vid renoveringen på 1980-talet tillkom en läktarunderbyggnad, samt en färgsättning som är främmande för kyrkorummet.


Sammanfattningsvis:
·Kyrkan och den intilliggande kyrkogården tillsammans med näraliggande bebyggelse skapar en värdefull kulturmiljö.
·Kyrkans utgör i sin helhet ett gott exempel på en välbevarad landsortskyrka från slutet av 1700-talet.
·Kyrkans bevarade originalinredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk, trots att den nuvarande färgsättningen inte gör dem rättvisa.