Stäng fönster Falkenberg kn, KYRKAN 4 FALKENBERGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| FALKENBERGS KYRKA | |
| 10/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
FALKENBERGS KYRKA med kyrkotomt är belägen på ny kyrkplats invid järnvägsstationen i Falkenberg och ansluter till stadens yngre delar. Järnvägsstationens placering utanför det gamla stadsområdet bidrog till att ett nytt centrum med bland annat kyrka, tingshus och badhus växte fram. Den gräsbevuxna kyrkotomten kringgärdas av en låg mur och här finns stora höga lövträd och planteringar. I direkt anslutning till kyrkan ligger pastorsexpeditionen och församlingshem. Kyrkan uppfördes 1891-92 i nygotisk stil efter ritningar av kyrkoarkitekten Adrian Crispin Peterson och är ett typiskt och exteriört välbevarat exempel på arkitektens verksamhet. Den oputsade murverkskyrkan är en centralkyrka med grekisk korsplan, polygonalt kor i öster och torn i väster, krönt av en kopparklädd spira. I hörnen finns trapphustorn och f d kyrkoarkiv. Flera av granitfasadernas utsmyckningar är av betong, bl a takfotsfriserna med trepass- och bladlistsdekor från nygotikens formförråd. I exteriören märks särskilt korsarmarnas stora rosettfönster och de branta takfallens mönsterlagda skiffertäckning. En ny sakristia med polygonal grundplan, fasader av sågad granit och förbindelsegång till kyrkan tillbyggdes 1954-55 efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Kyrkans portar är sedan 1958 kopparklädda. Exteriören är med undantag av 1950-talets förändringar i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Kyrkorummet präglades ursprungligen helt av de nygotiska idealen, med rikt dekorerade väggar och snickerier. Orgelfasaden, predikstolen (ombyggd), altarringen och läktarna är fast inredning sedan byggnadstiden. Glasmålningarna i tvärarmarnas rosettfönster tillverkades i Innsbruck 1892. Från samma år är evangelistskulpturerna, importarbeten från München. Dopfunten av trä i nygotisk stil, inköptes till S:t Laurentii kyrka 1885. Interiören genomgick under 1958 en betydande omvandling utifrån då rådande smakideal och som helt kom att förändra kyrkorummets karaktär. För ombyggnaden svarade Halmstadsarkitekten Sture Langö. Ett nytt golv av kalksten inlades i kyrkorummet och interiört ommålades väggarna i en ljus enhetlig färgskala. Nygotiska snickeridetaljer avlägsnades, däribland bänkgavlarna. Korfönstrens glasmålningar från Innsbruck ersattes med tonat antikglas i teakbågar. Den tidigare fristående predikstolen blev väggfast. Vidare skapades nya uppgångar till orgelläktaren i kyrkorummet, nya dörrar insattes och armaturen i jugendstil ersattes av ny i femtiotalsstil. Fyra väggnischer igenmurades och evangelistskulpturerna som haft sin plats där nedflyttades i kyrkorummet. Altartavlan i italiensk guldmosaik av Göteborgskonstnären Joël Mila har tillkommit i senare tid. På kyrkans södra vägg hänger den f d altartavlan i S:t Laurentii kyrka, utförd på 1800-talet av Falkenbergskonstnären Johan Blackstadius. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkotomtens murar och träd. - Den välbevarade och sedan byggnadstiden näst intill oförändrade exteriören. - Det mönsterlagda skiffertaket och tornspirans detaljrikedom. - Den fasta inredningen och inventarier från 1892. - Rosettfönstren med glasmålningar från 1892. |
