Stäng fönster Falkenberg kn, EFTRA 7:20 M.FL. EFTRA KYRKA
Anläggning - Värdering
| EFTRA KYRKA | |
| 10/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
EFTRA KYRKA är höglänt belägen på medeltida kyrkplats på Klockebjäret mitt i Eftra, söder om Falkenberg. Församlingshemmet (1972) är inrymt i en ombyggd skola sydväst om kyrkan. Till anläggningen hör ett vaktmästarkontor i ett äldre bostadshus i väster. Kyrkogården kringgärdas av kallmurade skalmurar, kantade av äldre trädrader i norr och söder samt en ny trädrad i väster. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med grindstolpar av natursten. Socknen är belägen i den kustnära dalgångsbygden Vastadalen som är riksintresseområde för kulturmiljövården. Den vitputsade stenkyrkan uppfördes åren 1822-24 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Till ett befintligt stentorn från 1779 vidbyggdes långhuset och sakristian, då resten av en äldre kyrka rivits. Det äldre tornet fick sin nuvarande utformning med karnissvängd huv och lanternin 1887. Ursprungligen var långhustaket spåntäckt medan sakristian fick kopparplåttäckning. Vid en renovering 1931 erhöll nord- och sydportalerna rusticerade omfattningar. Kyrkan är, trots 1900-talets förändringar, fortfarande en god representant för det nyantika stilidealet. Eftra kyrka har en för Halland tidig nyklassicistisk inredning, där bildhuggeri- och målningsarbeten utfördes av målarmästaren Peter Hallberg från Halmstad. Altaruppsatsen och predikstolen är samtida med kyrkan. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil tillkom 1834 när kyrkan fick sitt första orgelverk. Psalmnummertavlorna inköptes 1874. Interiören omgestaltades genomgripande vid en renovering 1891-93, efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson, delvis syftande till att förstärka den nyantika karaktären. Många antikiserande drag tillkom, såsom pilastrar och pelare bärande ett klassicerande entablement, altarringen med genombruten palmettdekor, nya fönsteromfattningar samt kassettering av trätunnvalvet med listverk och måleri. En renovering 1931 under ledning av arkitekten Axel Forssén syftade till att dämpa 1890-talets detaljrika inredning. Innertaket kläddes med träfiberplattor, nya bänkgavlar tillkom och viss inredning fick förenklade former eller borttogs. Ett framträdande modernt inslag i kyrkorummet är östväggens freskmålningar som utfördes 1962 av konstnären Waldemar Lorentzon från Halmstadgruppen. Takets kassettering framtogs vid en renovering 1976, då kyrkorummet också fick en enhetligare färgsättning där Lorentzons fresk var utgångspunkten. Den medeltida dopfunten i granit härrör från 1200-talet och är en av tre medeltida funtar i Halland där cuppan har formen av ett tärningskapitäl. Foten av sten är senare tillkommen. Interiören präglas av tillkomsttiden samt av flera omgestaltningar. De antikiserande elementen dominerar tillsammans med 1890-talets tillägg. Korpartiets monumentala uppbyggnad är ovanlig. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar och trädrader. - Kyrkans framträdande läge i landskapet. - Den nyklassicistiska inredningen; altare, altaruppsats, predikstol, psalmnummertavlor och orgelfasad. - 1890-talets tillägg i interiören. - Altarmålningarna av Waldemar Lorentzon (1962). - Den medeltida dopfunten. |
