Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Östhammar kn, FILM 8:1 FILMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Films kyrka, FILMS KYRKA
11/24/04
Motivering
Kyrkan i sin nuvarande form torde i huvudsak härstamma från 1400-talets senare del. Det, som ger kyrkans exteriör ett något heterogent utseende, är den
s k nykyrkan eller Österbykyrkan, som tillfördes 1767. Kyrkan räckte inte till för den ökande bruksbefolkningen. men förändringen medförde åtskilliga konsekvenser. Det gamla vapenhuset med ingång från söder måste rivas och hela den södra väggen i mellersta travén måste huggas ner. Då försvann givetvis också interiörens kalkmålningar ända upp till valvhjässan i detta parti av kyrkan. Men även om man i dag sörjer dessa och tycker att kyrkan ser litet egendomlig ut, så måste man vara tacksam för att inte hela kyrkan revs och fick lämna plats för en ny av tillräckliga dimensioner. Och som den står, saknar den ingalunda skönhetsvärden. Här möts i det medeltida rummet barockens överdådighet och den stramare nyklassicismen med inslag från 18- och 1900-talen. Byggnaden är fylld av intressanta ting, som gör, att vi måste räkna in den bland våra kulturellt mest värdefulla och omistliga kyrkor.
Kolumbariet på kyrkogården öster om kyrkan är förenat med kyrkogårdsmuren. Byggnaden lät dåvarande bruksherren Per Adolf Tamm uppföra för sin andra hustru Johanna Charlotta f Ehrenbill efter hennes död 1832. Årtalet är inhugget och förgyllt i portalens överliggare.
Kyrkogårdens utbyggnad har skett i etapper från att ännu under 1600-talet ha varit förhållandevis liten och omgiven av en taktäckt bogårdsmur. På en teckning från 1635 anger Rhezelius en stiglucka i söder. Kanske fanns det fler. Av teckningen att döma fanns det en bod, möjligen en likbod, invid södra muren. – Som en följd av Österbybruks utveckling och befolkningsökning blev kyrkogården snabbt för trång under 1700-talets gång. En förändring skedde i samband med Österbykyrkans tillkomst 1768, då vapenhuset revs och ingången flyttades till västgaveln. Men de stora förändringarna kom på 18- och 1900-talen. 1888-89 förlängdes syd- resp nordmurarna ut till landsvägen. Kyrkogårdsmurarna på västra och nordvästra sidorna togs bort och kyrkogården utvidgades västerut, dock inte fram till landsvägen. Intill denna fanns den gamla kyrkvallen kvar, som dock avgränsades med en häck och nyplanterade trädrader. Denna utvidgning visade sig dock redan efter några år som otillräcklig. 1918 kom utvidgningen fram till landsvägen. Slutligen tillkom den nya kyrkogården på södra sidan, som invigdes 1954.