Stäng fönster Örebro kn, TEMPLET 1 OLAUS PETRI KYRKA
Anläggning - Värdering
| OLAUS PETRI KYRKA | |
| 2/18/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Olaus Petri kyrka ligger i Örebro stad, som är anlagd på en rullstensås. Kyrkan är belägen i norra delen av innerstaden, alldeles invid och öster om Storgatan, som löper på åsen i nord-sydlig riktning. Åsen gör att marken söder och öster om kyrkan sluttar åt öster, vilket bland annat avspeglas i den söder om kyrkan belägna Sofiagatan. Söder om denna gata ligger Olaus Petri prästgård och församlingshem, båda i välbevarad 1920-talsklassicism. På andra sidan Storgatan återfinns Örebro gamla hospital. I detta område låg den på medeltiden uppförda Längbro kyrka som övergavs på 1500-talet. Norr om kyrkan finns Olaus Petri kyrkogård, tidigare Norra begravningsplatsen, som anlades redan 1806, dvs. redan innan kyrkan byggdes. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan omges av en mindre kyrkotomt som sträcker sig i öst-västlig riktning. Norr härom ligger Olaus Petri kyrkogård som är mer avlång och smalare än kyrkotomten samt sträcker sig i nord-sydlig riktning. Kyrkotomten utgörs av gräsbevuxna ytor med ett asfalterat gångsystem. Tomten inramas i öster och söder av en stödmur av huggna granitblock samt i väster av en mycket låg kant av granit. Gränsen mellan Storgatans trottoar och kyrkotomten är nästan obefintlig. Åt öster avgränsas kyrkotomten av en hög stödmur med ett skyddsräcke av svartmålat smitt järn. Nedanför finns en plantering samt en parkeringsplats. Mot kyrkogården i norr avgränsas kyrkotomten av ett svartmålat staket av smitt järn. Kyrkotomten kantas av träd i norr och söder, i väster står två större träd som markerar huvudentrén. Det finns fyra entréer till kyrkotomten från intilliggande gator, två i väster, en i söder samt en i nordöst. De västra markeras genom en lyktstolpe i smitt järn på låga socklar av granit, på var sida om entrén. Den södra entrén är den mest markerade och utgörs i stödmuren, av en indragen entré med trappor. En dubbelfritrappa leder upp mot kyrkans entré i södra korsarmen. Trapporna av granit kantas av ett svartmålat smitt järnstaket. Det indragna partiet i muren omges av ett staket lika trappornas. Entrén markeras ytterligare genom lyktstolpar lika de västra, som placerats på stödmuren på var sida om dubbeltrappen. Den nordöstra entrén är placerad i vinkeln mellan kyrkotomten och kyrkogården och består av två trappor – en från norr och en från öster som möts längst upp. Trapporna består av huggna granitblock med en avsats belagd med gatsten och ett räcke av svartmålat rundjärn. Trappräcket övergår till skyddsräcke uppe vid kyrkotomten. Ytterligare en entré finns från kyrkogården, i norr, som utgörs av en pargrind av smitt järn, lika staketet. I kyrkotomtens sydvästra hörn står en bronsskulptur föreställande bröderna Olaus och Laurentius Petri av Nils Sjögren 1935. Norr om kyrkan och kyrkotomten finns som tidigare nämnts, Olaus Petri kyrkogård – tidigare Norra begravningsplatsen – från 1806. Kyrkogården stöds i norr och öster av en stödmur, där den i öster består av huggna granitblock och i norr av kallmurad natursten. I väster avgränsas kyrkogården mot Storgatan av en nästan manshög kalkstensmur med överliggare av kalksten på en sockel av granit. Mot kyrkan åt söder samt på stödmuren i öster finns ett svartmålat staket av smitt järn. Innanför stödmuren finns i öster och norr äldre lindar. I väster finns lågväxande träd, planterade innanför muren mot Storgatan. Det finns en entré till kyrkogården från Storgatan samt en från kyrkotomten. Huvudentrén i väster, från Storgatan, utgörs av ett i muren indraget entréparti som flankeras av murade grindstolpar. Från grindstolparna fortsätter muren in mot kyrkogården och avslutas med ytterligare ett par murade grindstolpar vari två höga grindar i svartmålat smitt järn är fästade. Grindstolparna är något högre än muren. Från kyrkotomten når man kyrkogården via den grind som finns i räcket mellan kyrkogården och kyrkotomten. Kyrkogården är symetriskt uppbyggd och indelad i fyra kvarter som skiljs åt av ett asfalterat gångsystem som i nord-sydlig riktning kantas av träd. Gångarna inuti kvarteren är grusade. Det finns ett stort antal välbevarade äldre gravvårdar. De flesta, såväl äldre som yngre, har stenram. Det finns även några med gjutjärnsstaket, några järnkors samt ett par tumbor. I axel med kyrkans huvudentré finns ett kyrkogårdskapell från 1898 i nygotisk stil. Det är uppfört i kalksten med sadeltak av skiffer, goticerande pardörr och höga smala spetsbågiga fönster. Till kapellet leder från den västra entrén en asfalterad gång kantad av formklippta cypressliknande träd, där planteringen skärmas av från gången med en låg stensockel av granit. Kapellet flankeras på var sida av en björk. KYRKAN - Örebro expanderade kraftigt under 1800-talets andra hälft och församlingen växte ur S:t Nicolai kyrka som då var stadens enda kyrka. Planer på en ny kyrka fanns och leddes främst av Adolf Kjellström (1834-1932), lektor vid Tekniska Gymnasiet, som även lett restaureringen av S:t Nicolai kyrka. Beslut om att bygga en ny kyrka togs 1907. Ritningarna hade utarbetats långt tidigare av Kjellström tillsammans med den i England verksamme etsaren och arkitekten Axel Herman Hägg (1835-1921). Kyrkan uppförde därefter under åren 1908-12 i engelsk nygotik och cisterciensisk unggotik. 1915-17 målades och förgylldes altaruppsatsen av dekorationsmålaren Bror Drake af Hagelsrum. Pannån på baksidan är målad av konstnären Carl Almqvist. Altaruppsatsen är samtida med kyrkan vilket innebär att den till en början stått omålad. 1938 genomgick kyrkan en större invändig restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant. Entrépartiet i väster byggdes om. Dekorationsmålningarna på väggar och valv togs bort. Orgeln flyttades från sin ursprungliga plats i norra sidoskeppet till västra läktaren. Även inredningen förändrades delvis. 1953 genomfördes ett omfattande konserveringsarbete av kyrkans kalkstensfasader. 1955 tillkom ett andaktskapell i norra delen av tvärskeppet, Mäster Lars kapell. 1979 ersattes takmaterialet på sakristia och motsvarande byggnad i norr, från skiffer till kopparplåt. 1986-87 genomgick Olaus Petri kyrka en omfattande restaurering såväl exteriört som interiört under ledning av arkitekt Jerk Alton. Exteriört renoverades fasader och tak. Interiört rekonstruerades delar av de ursprungliga dekorationsmålningarna på väggar, tak, valv samt i koret. Inredningen målades om och konserveringsarbeten skedde på bland annat altaruppsats och predikstol. Vissa funktionella och liturgiska förändringar genomfördes. Västra väggen i långhuset flyttades längre österut. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Olaus Petri kyrka med intilliggande äldre kyrkogård med gravkapell, prästgård och församlingshem är en välbevarad stadskyrkomiljö från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Kyrkogården har ett mycket högt kulturhistoriskt värde med sitt stora antal välbevarade äldre gravanläggningar. Kyrkan i engelsk nygotik och cisterciensisk unggotik speglar den lokalt verksamma lektorn Adolf Kjellströms idéer om kyrkoarkitektur och hans stora intresse för engelsk gotik. Den långa planeringstiden gjorde att kyrkan vid uppförandet representerade det sena 1800-talets stilideal. Kyrkans exteriör är med undantag av delvis bytt takmaterial intakt sedan tillkomsten 1908-12. Interiören karakteriseras av det höga mittskeppet, det dekormålade koret med rundad koromgång samt sina målade fönster. Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots flera förnyelsefaser med tillskott av viss ny inredning och ny färgsättning. Kyrkans rekonstruerade dekorationsmåleri från 1986-87 förstärker kyrkans ursprungliga karaktär. Avvikande är Mäster Lars kapell i norra delen av tvärskeppet tillkommet under restaureringen 1955. Nya liturgiska och funktionella krav har satt sina spår i form av bl a möblering med lösa stolar och komplettering av belysningsarmatur. Kyrkan är en av mycket få som uppfördes i Örebro län under 1900-talets första decennier och dessutom en av få i länet i nygotisk stil. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med intilliggande kyrkogård, prästgård och församlingshem bildar en välbevarad stadskyrkomiljö från sent 1800- och tidigt 1900-tal som är mycket känslig för förändringar. - Kyrkogården med gravkapell och äldre bevarade gravanläggningar har ett mycket högt kulturhistoriskt värde - Kyrkans välbevarade exteriör är en god representant för nygotikens kyrkobyggnader med engelsk anknytning - Interiörens cisterciensiskt präglade utformning är trots senare förändringar intakt - Interiörens bevarade ursprungliga inredning - Glasmålningarna är välbevarade och av hög kvalité samt har genom sin tillverkning lokal anknytning. |
