Stäng fönster Karlskrona kn, ASPÖ 1:55 ASPÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| aspö kyrka, ASPÖ KYRKA | |
| 10/15/20 |
| Motivering |
|---|
|
Aspö kyrka är belägen i byn Ryd på Aspös västra sida, där det kustnära läget och byvägens sträckning gjort att kyrkan anlagts med torn i öster istället för i väster som är det sedvanliga för kyrkobyggnader. Aspö är en av de så kallade storöarna som skapar det naturligt skyddade hamnläge som var anledningen till anläggandet av Karlskrona på 1600-talet. I försvaret av örlogsstaden var Drottningsskärs kastell på Aspös östra sida tillsammans med Kungsholmens fästning på Sturkö på andra sidan Aspösund avgörande. Norr om kastellet ligger Aspö kronokyrkogård som anlades som pestkyrkogård under 1700-talet men kom att brukas ända fram till 1965, bland annat för Amiralitetsförsamlingens medlemmar. Den nuvarande kyrkogården är belägen cirka hundra meter sydost om kyrkan, vars närmiljö i övrigt präglas av villa- och fritidsbebyggelse på långsmala tomter mellan byvägen och havet samt en golfbana i norr. Historiskt har ön varit delad mellan Nättrabys och Augerums socknar, men 1888 bröt sig Aspö liksom Hasslö och Tjurkö ur sina moderförsamlingar och bildade egna socknar. Denna trend hade tidigare under 1800-talet inletts i Blekinges skogsbygder och hade liksom på skärgårdsöarna snarare sin förklaring i en lång väg till sockenkyrkan än i den kraftiga befolkningsökning som låg bakom bildandet av nya församlingar på många andra håll i landet. Aspö kyrka uppfördes 1890–91 i nygotisk stil, vilket sedan 1860-talet varit den förhärskande stilen för nyuppförda kyrkobyggnader i landet. Rött maskinslaget tegel var det typiska materialvalet för fasader, vilket i Aspös fall hämtades från Vörta tegelbruk i Nättraby. Grund- och sockelstenar i granit höggs på ön. Stadsingenjören i Karlskrona, Hjalmar Thedenius, stod för ritningarna som sedan bearbetades av arkitekt Axel Lindegren vid Överintendentsämbetet, bland vars större verk märks ett antal skol- och ämbetsbyggnader liksom biskopshuset i Växjö och Trollesunds herrgård i Södermanland. Dessutom ansvarade han för en rad större kyrkorestaureringar, däribland Fredrikskyrkan i Karlskrona 1915. Thedenius hade även ritat den parallellt uppförda Hasslö kyrka, där ritningarna justerades av Axel Lindegrens äldre släkting Agi Lindegren och senare kom att återanvändas vid uppförandet av Flymens kyrka i dåvarande Augerums församling. Aspö kyrka karaktäriseras av en relativt liten byggnadsvolym och vad som ibland brukar kallas avklingande nygotik, där den påtagliga höjdsträvan inspirerad av den franska höggotiken som praktiserades under 1870- och -80-talen hade övergetts för ett mer dämpat och tyngre formspråk. Avsaknaden av tornspira och det flitiga användandet av trappstegsgavlar för även tankarna till professor C.G. Brunius många medeltidsinspirerade kyrkorestaureringar i södra Sverige kring mitten av 1800-talet. Frånsett fönstren som tillkom vid länsarkitekt Samuel Frännes restaurering 1957, vars småspröjsade bågar är något främmande för den nygotiska kyrkoarkitekturen, bevarar kyrkan i allt väsentligt sin ursprungliga gestaltning. Med sin framträdande placering i kustbandet är den ett viktigt landmärke i den omgivande skärgården. Även interiört bevarar kyrkan i stor utsträckning sin ursprungliga gestaltning, där kyrkorummet präglas av det panelklädda tredingstaket med sina synliga dekorativa takbjälkar med skurna profiler och svarvade ändknoppar. Taktypen är inspirerad av den engelska nygotiken och är vanligt förekommande i svenska nygotiska kyrkor som inte är valvslagna, ett val som dels kunde vara kostnadsrelaterat men mot slutet av seklet även går att härleda till nationalromantikens idéströmningar. Korets nuvarande färgsättning från 1991 uppges i flera källor vara ett återställande av den ursprungliga. Den kraftiga rosa kulören är emellertid konsthistoriskt avvikande från nygotikens mer dämpade palett och skulle i det fall den verkligen är ursprungligen vara tämligen unik i landet. Kontrasterna mot de i övrigt dämpade gula och gröna kulörerna är påtaglig, även om dessa kulörers ursprung också kan ifrågasättas då kyrkan 1915 har brunmålade tak och snickerier. Typiskt för nygotiken är att korvalven är gestaltade som mörkblå stjärnhimlar, vilket också uppgifter i Sveriges kyrkor verifierar att fallet varit i Aspö och därmed visar att 1991 års gestaltning med gula ribbor och vita valvkappor inte är den ursprungliga. Fast inredning och inventarier präglas av ett enkelt men enhetligt formspråk som bidrar till upplevelsen av det nygotiska kyrkorummet som helhetsmiljö. Sentida inslag utgörs främst av dopfunten i lindträ från 1966, som emellertid har ett historiserande formspråk, medan orgeln som tidigare var kororgel i Fredrikskyrkan i Karlskrona har en tydligt modernistisk prägel. De båda votivskeppen symboliserar kyrkans och socknens maritima koppling, ett tema som återkommer i utsmyckningen av minnes- och askgravlundarna på kyrkogården med skeppsliknande stålkonstruktioner. Kyrkogården präglas i övrigt av en enkel karaktär med gräsbevuxna kvarter mellan grusade gångar. Flertalet av gravplatserna saknar inramning men i vissa fall finns grusade gravplatser med stenramar bevarade. Vegetationen är sparsmakad och utgörs av oxelhäckar, enstaka solitära yngre lövträd samt klippta häckar, buskar och utplanteringsväxter vid en minoritet av gravplatserna. I relation till det enkla trästaket som till stor del omgärdar kyrkogården statuerar kallmuren med kedjor i pollare mot byvägen i väster platsens funktion och har därför högt bevarandevärde. |
