Stäng fönster Örebro kn, TÄBY 12:1 TÄBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| TÄBY KYRKA | |
| 9/7/07 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Täby kyrka är belägen i bymiljö med omgivande odlingslandskap och bevarad stenvalvsbro från 1883. Kyrkan ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården som utgörs av kyrkmiljön. Mittemot kyrkan ligger Täbygården, som utgörs av den tidigare skolan. KYRKOANLÄGGNINGEN – Täby kyrka med kyrkogård omgärdas delvis av en kallmurad stenmur som även fungerar som stödmur, i öster av en granhäck. Innanför muren löper en äldre trädkrans av ädellövträd. Utvidgningen mot söder omgärdas av en fogad stenmur och av en häck. Det finns fyra entréer till kyrkogården, en i nordväst med murad och putsad stiglucka från 1760-talet, en i väster med grindstolpar murade i sten med kalkstensöverliggare. Till utvidgningen i söder finns en trappa och en svängd asfalterad gång. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem lagt med grus, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen. I murens sydvästra hörn är ett bisättningsrum uppfört. KYRKAN- Kyrkan har i dag ett västtorn från sent 1700-tal, medeltida långhus samt sakristia på norra sidan uppförd 1666-67. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta omfattningar. Kyrkan har stickbågiga fönsteröppningar med ytterbåge, tvärpost och mittbåge av trä, indelade med blyspröjs i mindre rutor. I sakristians östra vägg finns en inmurad runsten. Täby kyrka är en av Närkes många ursprungligen medeltida kyrkor som ursprungligen uppfördes med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och ett västtorn med avtrappat murliv. Koret breddades troligtvis under senmedeltiden till en salkyrka och den fick också ett vapenhus av trä i söder. På 1600-talet försågs kyrkorummet med en predikstol och sakristian uppfördes på norra sidan. Under 1700-talet genomgick kyrkan flera förändringar. Invändigt försågs kyrkan med en ny sluten bänkinredning med två fyllningar i varje dörr. Predikstolen bemålades med målningar i allmogestil i mitten av 1700-talet och hade då stått omålad fram till dess. Sakristians väggar försågs med draperingsmåleri någon gång under 1700-talet. Stigluckan i norra kyrkogårdsmuren uppfördes på 1760-talet. Vid 1700-talets slut var kyrkan i så dåligt skick att man beslutade att riva det medeltida tornet och uppföra ett nytt som stod färdigt 1791. 1887 genomfördes en invändig renovering enligt den tidens stilideal med bland annat ny öppen bänkinredning. Inredningen omålades och interiören försågs med dekormåleri. 1926 målades interiören om och ett fönster i korets östra mur sattes igen. Vid mitten av 1900-talet genomfördes en ny renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Kyrkorummet täcktes bland annat med ett tunnvälvt tak. Man gjorde ny sluten bänkinredning och tog fram predikstolens och orgelläktarens originalbemålning. Altarskulpturer från 1400-talet återfördes till kyrkan från Örebro läns museum och placerades i ett nytt altarskåp. 1979 skedde invändiga åtgärder med avfärgning av väggar samt ändring av altare, knäfall och korgolv. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkan är belägen i bymiljö med omgivande odlingslandskap och bevarad stenvalvsbro. Miljön är av riksintresse för kulturmiljövården. Täby kyrka med medeltida ursprung men med senare tillkommet torn har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med rusticerad portal och flackt pyramidformat torntak. I norra kyrkogårdsmuren finns en stiglucka från 1760-talet. Kyrkorummet präglas av den renovering som genomfördes 1953 då en äldre interiör delvis återskapades. Samtidigt återfördes åtta medeltida skulpturer vilka placerades i ett nytt altarskåp av omålat trä. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: -kyrkans exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen. - Kyrkans interiör är välbevarad sedan 1950-talets renovering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. - Predikstolen i renässansstil med målningar från mitten av 1700-talet, där trappbalustradens landskapsmålning med slott och kyrkor är ovanlig. - Den medeltida runsten utan språklig innerbörd, som är sekundärt inmurad utvändigt i sakristians östra mur. - Stigluckan från 1760-talet är en av få bevarade i Närke. |
