Stäng fönster Örebro kn, GÄLLERSTA KYRKOBOL 15:1 GÄLLERSTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÄLLERSTA KYRKA | |
| 2/20/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Gällersta kyrka ligger på en markant moränhöjd i södra delen av socknen, nära gränsen till Ekeby socken, i ett jordbrukslandskap som åt öster består av flacka sankmarker, torrlagda i samband med Hjälmarsänkningen vid 1800-talets slut. Väster om kyrkan finns ett timrat sockenmagasin och församlingshemmet, Klockargården, ett ombyggt ålderdomshem. Runt kyrkan finns bostadshus med ekonomibyggnader. Kyrkomiljön ligger invid en äldre landsväg som är kantad av en allé. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en spritputsad stödmur med överliggare av kalksten. I öster är muren till viss del kallmurad. Innanför stödmuren finns stora delar av en äldre trädkrans kvar. Ingångar till kyrkogården finns i väster och söder, den västra är placerat mitt för kyrkans ingång med en pargrind av svart smide och grindstolpar av granit. Från entrén leder en trappa upp mot kyrkplan. Den södra entrén ligger i axel med kyrkans södra entré, den saknar grindar men har sina grindstolpar av granit kvar. Kyrkogården, som sluttar i väster och söder, är huvudsakligen bevuxen med gräs med ett enkelt gångsystem av både grus och asfalt, enstaka buskplanteringar finns. Spridda äldre gravvårdar finns på kyrkogården. Öster om kyrkan, på sluttningen nedanför den östra stödmuren, är kyrkogården utvidgad med en terrasserad muromgärdad del. KYRKAN - Gällersta kyrka har ett rektangulär långhus, korsarm i söder, sakristia i norr samt västtorn. På tornets sydsida finns ett vidbyggt gravkor. Under 1100-tal eller tidigt 1200-tal uppfördes Gällersta kyrka med rektangulärt långhus och smalare kor i öster. Snart därefter tillfogades ett torn i väster av den i Närke karakteristiska typen med uppåt avtrappat murliv och kolonettförsedda ljudöppningar. Någon gång under senmedeltiden uppfördes en tunnvälvd sakristia i nord ost. Valv slogs i kyrkan och troligtvis ombyggdes samtidigt koret till långhusets fulla bredd. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny predikstol, skänkt av kyrkoherde Andreas Birgeri. Vid slutet av 1600-talet fick tornet en ny hög tornspira, karakteristisk för tiden. Vid mitten av 1700- talet var kyrkan i stort behov av en renovering. Troligtvis hade församlingen vuxit så pass att den gamla kyrkan inte lägre räckte till vilket bidrog till att man tillfogade en korsarm på kyrkans södra sida. Utvändigt täcktes kyrkan av ett mansardtak. Invändigt revs valven och ersattes med ett putsat trätunnvalv med en kraftig skugglist. Läktare uppfördes både i den nya korsarmen och i långhusets västra del. I samband med renoveringen fick kyrkan nya blyspröjsade fönster, eventuellt endast på långhusets norra sida. På tornets sydsida tillbyggdes ett litet gravkor år 1784. 1879 fick kyrkan sin första orgel som placeras på läktaren i väster. 1891 genomfördes en invändig renovering i tidens anda då bland annat bänkinredningen från 1700-talet byttes ut till öppna bänkar. 1895-1903 lades taket om i tre omgångar och man bytte då takmaterial från spån till skiffer. 1934 genomfördes en inre renovering; innertak och väggar kalkfärgades och en värmeanläggning installerades. 1958-1959 utfördes en restaurering under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Man ville återskapa kyrkans äldre interiör, en för denna tid typisk åtgärd. Kyrkan fick bland annat på nytt en sluten bänkinredning med traditionell färgsättning och predikstolens originalfärger togs fram. 1973 genomfördes yttre renoveringsarbeten. Fasaderna putslagades och avfärgades, skiffertaket sågs över och tornprydnaden förgylldes. 1987-1988 gjordes en mer omfattande renovering under ledning av arkitekt J. Helgestrand. Putsarbeten utfördes både ut- och invändigt. Tornets skiffertak lades om. Invändigt uppfördes en läktarunderbyggand under södra läktaren och sakristian renoverades. 1996 lades skiffertaket om på långhus, korsarm och sakristia. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Gällersta kyrka är en av Närkes många medeltida kyrkor, som byggdes om och förändrades kraftigt under 1700-talets senare del i nyklassicistisk stil. I Gällersta behölls det medeltida långhuset och det för Närke karakteristiska romanska tornet med sitt uppåt avsmalnande murliv medan kyrko¬byggnaden förstorades genom att byggas till med en korsarm åt söder. Utvändigt erhöll kyrkan ett för denna tid kännetecknande mansardtak med valmade gavelspetsar, stickbågiga fönster och ny puts. Invändigt revs de medeltida valven och ersattes av tidstypiska tunnvalv. Kyrkan präglas i sin exteriör således dels av medeltidens byggnadsskick, dels av den nyklassicistiska stilen. Men även två andra epoker har gjort tydliga avtryck utvändigt; 1600-talet med den höga smala tornspiran och tiden kring 1900 med det mönsterlagda skiffertaket. I interiören förenas också olika epoker; medeltiden genom det smala långhuset och 1700-talet genom de höga tunnvalven och de profilerade skugglisterna. 1700-talskaraktären förstärktes vid den renovering, som genomfördes 1958-59, då bland annat en sluten bänkinredning återskapades. Interiören ger idag uttryck för 1950-talets restaureringsideologi. Predikstolen från 1593 är en av de äldsta i Örebro län. Tillsammans med dopfunten från 1600-talets mitt vittnar de om ytterligare tidsskikt i kyrkans historia. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida långhuset samt det för Närke karakteristiska romanska tornet med uppåt avsmalnande murliv och bevarade tudelade ljudöppningar är kvar från den medeltida kyrkan. - Den höga smala tornspiran från slutet av 1600-talet är karakteristisk för tornspiror från denna tid. - De blyspröjsade fönstren och delar av kyrkans puts, som härrör från kyrkans om- och tillbyggnad 1760. - Det mönsterlagda skiffertaket är karakteristiskt för de takomläggningar, som skedde i Örebro län vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. - Predikstolen från 1593 är en av de äldsta i Örebro län. - Dopfunten i barockstil från mitten av 1600-talet med ursprungligt lock av trä har en ovanlig utformning när det gäller dopfuntar i Örebro län. |
