Stäng fönster Örebro kn, GLANSHAMMARS KYRKA 1:1 GLANSHAMMARS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GLANSHAMMARS KYRKA | |
| 12/7/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Kyrkan ligger omgiven av tätortsbebyggelse norr om Hjälmaren, väl synlig med sitt dominerande, högresta torn. Vid kyrkan finns ett sockenmagasin, skolor och klockargård, nu församlingshem. I närheten finns fornlämningar från yngre järnåldern. Runstenar samt rester av en medeltida silvergruva. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården- Glanshammar kyrka omges av en vidsträckt kyrkogård, utvidgad åt norr i början på 1930-talet. Kyrkogården inhägnas av en mur av kluven och okluven gråsten, till största del lagd i kallmur. I den östra muren ingår en runsten. Det finns fyra entréer till kyrkogården. Kyrkogården inramas av en trädkrans innanför kyrkogårdsmuren. I söder däremot finns närmast muren en grusgång medan träden är planterade i kvarterens ytterkant. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med grus och moderna plattor, övriga ytor är belagda med gräs. Klockstapeln sydväst om kyrkan uppfördes 1663 och är av den i närke vanligt förekommande typen med öppen stapel av klockbockstyp. Nordväst om kyrkan ligger ett tidigare sockenmagasin, uppfört 1758. Byggnaden är en vitputsad gråstensbyggnad under tegeltäckt sadeltak. På kyrkogårdens sydöstra del finns ett flertal stora äldre gravvårdar, bland annat en gravbyggnad med murad källare krönt av en karnisformad huv av svartmålad plåt, gravvårdar med smidda räcken och grindar, stenramar och krattade grusgravar. KYRKAN- Glanshammars medeltida kyrka, en av Närkes största och märkligaste, har en oregelbunden planform, präglad av flera om- och tillbyggnader. Kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, gravkor öster om koret samt asymmetriskt placerat torn i väster. Redan under 1000-talet fanns det en liten träkyrka i Glanshammar. Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en liten kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare kor i öster samt torn i väster. Kyrkan byggdes ut i olika omgångar. Först tillkom ett bredare kor och sakristia i nordost samt ett sidokapell i nordväst. Mot medeltidens slut ledde en radikal ombyggnad i flera etapper till en tvåskeppig kyrka med stjärnvalv. En sakristia tillfogades i nordost och tornet påbyggdes med ett blinderat murverk till sin nuvarande ansenliga höjd. Spår efter dessa ombyggnader framträder på olika håll i kyrkorummet. På södra väggen finns rester av äldre fönsteröppningar och delar av en triumfbåge efter ett tidigare kor samt i nordväst delar av en äldre valvbåge i det tidigare kapellet. År 1589 försågs kyrkans valv och väggar med kalkmålningar. De målades av den i Närke boende Anders Jordansson Ryttare. Hans arbete torde höra samman med de ombyggnadsarbeten som hertig Karl vid denna tid lät utföra på Örebro slott. Kalkmålningarna bekostades av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans hustru Katarina Åkesdotter Soop. Efter Katarina Soops död 1594 lät hennes man, riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud, uppföra ett praktfullt gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian. Reuterska gravkoret uppfördes 1678-79 av kammarherren Gustav Reuter och hans hustru, Skävesunds säteri. Under 1600- och 1700- talen tillkom en stor del av kyrkans inredning med flera inventarier. Kyrkan fick sin nuvarande predikstol 1633, skänkt av riksrådet Carl Bonde, Esplunda, altarringen tillkom 1685, ny altaruppsats i barockstil 1727 av skulptören Gabriel Beutin, kyrkan fick sin första orgel 1735, samtidigt uppfördes en orgelläktare. Vid mitten av 1800-talet rev man vapenhuset och den romanska sydportalen sattes igen. En ny port togs upp mitt i södra fasaden. Invändigt fick kyrkan en ny orgel och orgelfasad. 1910-11 genomfördes en renovering efter förslag av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Bland annat togs väggarnas målningar fram, valvens kalkmålningar rengjordes och konserverades. Den slutna bänkinredningen ersattes med nya öppna bänkar. Sakristian tillbyggdes. 1974 skedde en utvändig renovering då man tjärade taket, putslagade fasaderna samt målade snickerierna. Reuterska gravkoret återfick en äldre färgsättning. 1977-78 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat rengjordes samtliga vägg- och valvmålningar. Bänkinredningen fick ny färgsättning, bänkskärmarna från 1600-talet konserverades delvis och nymålades. Det befintliga altarets träutbyggnad togs bort och ersattes med ett nytt altare av glanshammarsmarmor. Altarringen ändrades delvis. Sakristian renoveras. Soopska gravskranket försågs med invändiga väggar och tak och inreddes med bland annat wc och förrådsutrymmen. Konserveringsarbeten utfördes på kyrkans äldre inredning och inventarier. 2000-01 genomgick kyrkan en utvändig renovering, då fasaderna putsades och avfärgades samt taken tjärades. Samtliga fönster fick ny blyspröjsning och hälften av glasen utbyttes till franskt munblåst glas. Medaljongerna i tornspiran ersattes med kopior och originalen konserverades och placerades på kyrkvinden. Invändigt utfördes konservatorsarbeten på altaruppsatsen och triumfkrucifixen. Även en förändring av liturgisk art genomfördes, då altaret flyttades fram. Under 2005 har man bytt värme- och el-anläggning samt installerat syr-, regler-, och övervakningsutrustning. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Glanshammars medeltida kyrka och dess kyrkplats med runstenar vittnar om en 1000-årig historisk kontinuitet. Glanshammarsbygden intog redan under förhistorisk tid en särställning. Den huvudsakligen medeltida kyrkan är en av Örebro läns största och märkligaste. Den tvåskeppiga kyrkobyggnaden med sin oregelbundna planform är ett resultat av flera om- och tillbyggnader under medeltiden. Det reuterska gravkoret som vidbyggdes på östgaveln 1678-79 påminner om hur stormaktstidens välbärgade samhällsklasser byggde monument över sig själva i kyrkorna. Kyrkorummet domineras av de omfattande valv- och väggmålningarna, daterade 1589, målade av Anders Jordansson Ryttare. Hans arbete kan troligtvis sättas i samband med de ombyggnadsarbeten som hertig Karl lät utföra på Örebro slott vid denna tid. Målningarna bekostades av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans hustru Katarina Åkesdotter Soop. Även invändigt avspeglas herremännens påkostade gravskick. Till minne av Katarina Åkesdotter Soop (död 1594) lät hennes man, riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud, sätta upp ett gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian. Gravskranket har sedan flyttats och kompletterats och är ett av de mycket få kvarvarande gravskranken av denna typ i landet. Kyrkan präglas även av de talrika, värdefulla inventarierna från såväl medeltid som senare epoker. Koret med sitt fristående altare är utformat i enlighet med nya liturgiska krav. Altaret i vit glanshammarsmarmor avviker från kyrkans övriga inredning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön : - Glanshammars medeltida kyrka är en av de kulturhistoriskt mest värdefulla kyrkorna i Örebro län. - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från stormaktstiden. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historisk dokument- De ovanliga resterna av medeltida måleri på långhusets södra vägg, föreställande Adam som åkerman.- Kyrkans medeltida inventarier så som krucifix samt dopfunt. - Kalkmålningarna från 1589 är representativa för Närke och Södermanland och torde höra samman med hertig Karls byggnadsverksamhet bland annat på Örebro slott, Gripsholms slott samt Nyköpingshus. Målningarna hör till landets viktigaste från denna period då Sverige i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna tid. - Soopska gravskranket från slutet av 1500-talet i snidat, målat och förgyllt trä är ett av mycket få kvarvarande gravskrank av denna typ i landet. - Altaruppsats i praktfull barockstil skulpterad 1727 av skulptör Gabriel Beutin, född i Mecklenburg, arbetande i Stockholm. - Predikstolen från 1633 med intarsia och sniderier har ett högt konstnärligt värde. Predikstolen är tillverkad av predikstolsmakare Lars Strångesson, Västerås och skänkt av riksrådet Carl Bonde på Esplunda. - Runstenarna är viktiga vittnesbörd från den tid då landet kristnades men pekar också på glanshammarsbygdens betydelse i landskapet Närke med förhållandevis få runstenar. - Klockstapeln från 1663, med öppen klockbock är representativ för Närke. - De på kyrkogården bevarade äldre gravanläggningarna med bl.a. gjutjärnsstaket och stenramar med krattat grus, samt de två större gravanläggningarna över släkten Wilson respektive kyrkoherde Gustav Herdeman och hans första hustru Magdalena Norin. - Altarringen från 1685 är en av de äldsta i Örebro län. |
