Stäng fönster Örebro kn, AXBERGS PRÄSTGÅRD 3:1 AXBERGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| AXBERGS KYRKA | |
| 6/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Axbergs kyrka är belägen på en markant höjdsträckning med utsikt över ett småbrutet odlingslandskap. I den välbevarade kyrkomiljön ligger skola, lärarbostad och kyrkstallar från 1880-talet, äldre prästgård och arrendatorsboställe, nu med nya funktioner. KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården omfattar en äldre del kring kyrkan, öster därom ett terrasserat område, anlagt 1912-14, samt en utvidgning i söder och öster, anlagd i början av 1950-talet. I den äldre terrasseringen, i det gamla kyrkogårdsområdets nordöstra hörn, finns en bisättningsbyggnad inrymd. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur i norr och väster, delvis bevuxen med gräs, i öster och delvis i norr av en planterad granhäck. På utvidgningen i söder, avgränsas kyrkogården, i söder och delvis i sydväst, av en planterad häck. En äldre stenmur och trädkrans inramar den äldre delen av kyrkogården i öst, väst och söder. I väster är träden planterade utanför muren. Utvidgningen i öster har en allé planterad längs med mittgången som leder upp till kyrkan. Kyrkogården har tre entréer. I muren som omgärdar den äldre delen av kyrkogården finns de från 1700-talet putsade grindstolparna kvar i söder och i öster. Grindstolparna är klädda med huv av svartmålad plåt och har inga grindar kvar. I norra kyrkogårdsmuren finns en stiglucka från 1744. Den är murad av tegel och vitputsad samt har sedan 1910 svartmålat plåttak. Kyrkogården har ett gångsystem belagt med grus, i övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs. KYRKAN - Axberg kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster med bakomliggande sakristia under eget tak samt torn i väster. På var sida om tornet finns rundade trapphus med trappor till tornets övre plan. Långhus och sakristia täcks av brutna valmade tak och kröns av ett kors. Tornet har en hög spira med utsvängt takfall, krönt av ett kulkors med tupp. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i gult med släta fönsternischer, ructiserad portal i väster samt profilerad takfot i bruten vit kulör. Sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet med avtrappat murliv har plåtklädda indragningar målade i grått. Troligtvis uppfördes under 1100-talet en stenkyrka med torn med avtrappat murliv, ett s.k. närketorn . 1686 får kyrkan en altaruppsats i barockstil med en målning framställande Kristus på korset. Altaruppsatsen var en gåva av brukspatron Henrik Cletzer, Axbergshammars bruk. Någon gång under 1600-talet tillkom även kyrkans predikstol, även den i barockstil. 1760-65 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då det medeltida långhuset revs men tornet bibehölls. Ett nytt långhus uppfördes med slagna valv, tresidigt avslutat korparti samt en sakristia bakom koret i öster. Kyrkan täcktes av ett spånklätt säteritak. Kyrkan försågs med ett positiv i sju stämmor men redan 1772 fick kyrkan sin första orgel. Under 1790-talet försågs kyrkan med ny altartavla som anses vara en variant av hovmålaren G.E. Schröders nattvardsframställningar samt en ny dopfunt av trä i gustaviansk stil. Den sistnämnde skänktes till kyrkan av ägarna till Axbergshammars bruk. 1861 skedde nästa renovering då bland annat fönstren förstorades och gjordes rundbågiga, koret fick en ny altarordning i form av en skärmvägg med altare och sidodörrar till den bakomliggande sakristian samt en ny altarring tillkom. Den norra entrén i långhuset murades igen. 1895 omlades långhus- och sakristietaken med svartmålad järnplåt. 1904-05 genomgick kyrkan nästa förändring då kyrkorummet försågs med en ny öppen bänkinredning. Väggar och valv pryddes med målade dekorlister samt språkband. Trägolv lades i bänkkvarteren och inom altarringen. Predikstolen gjordes fristående. Arbetena genomfördes under ledning av lektor Valfrid Karlsson vid tekniska skolan, Örebro. 1937 renoverades kyrkan invändigt. Bland annat överkalkades dekormåleriet och altararrangemanget från 1861 togs bort. Skranket mot sakristian ersattes av en murad vägg med altarnisch flankerad av dörrar. Sydportalen sattes igen och ersattes av ett fönster. Predikstolen återfick sitt ljudtak och äldre färgsättning framtogs. Läktarstöden och den öppna altarringen inkläddes med träfiberplattor. Inredningen målades om. Renoveringen skedde efter förslag av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. 1968-70 inreddes en ny dopplats i korets södra del med en ny dopfunt av vit marmor tillverkad av AB Yxhult. I fönstret ovanför dopfunten en glasdekoration av ofärgat, gjutet glas i metallram och metallspröjs utförd av Lars Hellsten, Skruf. I mitten av 1980-talet genomgick kyrkan en renovering under ledning av arkitekt jan helgestrand, Örebro. I kyrkorummet togs bänkar bort för att ge plats åt en läktarunderbyggnad. 1937 års träfiberplattor på altarring och läktarstöd avlägsnades. Interiören fick sin nuvarande färgsättning. 1999 ändrades färgsättningen av fasaderna. Enligt framtagna färgprover omfärgades kyrkan i gult på spritputsade ytor och i bruten vitt på släta omfattningar. 2004 genomfördes en invändig renovering då några bänkar togs bort, övriga bänkar byggdes om och försågs med ny bänkvärme. Under bänkarna togs ursprungligt tegelgolv fram. I koret togs altaret och dopfunten i vit marmor bort. Altaruppsatsen från 1681 placerades åter i koret. Interiören målades om, ursprunglig färgsättning på sakristians dörrar återskapades. Ny armatur samt komplettering av befintlig armatur. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Axbergs kyrka med långhus och sakristia från 1760-talet samt omdanat medeltida torn med avtrappat murliv har i viss mån kvar sin 1700-talsprägel. Kyrkans exteriör med kopparklädda tak, förstorade fönster samt igensatta portaler visar på några av kyrkans förändringar sedan 1700-talets ombyggnad. Det breda ljusa kyrkorummet avviker genom sina slagna valv från samtida kyrkorum som vanligtvis uppfördes med tunnvalv eller spegelvalv. Kyrkan har under de senaste 150 åren genomgått ett flertal invändiga renoveringar vilka satt sina spår i kyrkorummet. Trots detta ger kyrkorummet ett sammanhållet intryck. Altaruppsatsen med sina släktvapen på understycket vittnar om kyrkans anknytning till ägarna på Axbergshammars bruk. Läktaren, altarringen samt dörrarna som leder in till sakristian är från kyrkans omdaning 1760-65. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör en välbevarad kyrkomiljö. - Stigluckan i norra muren uppförd 1744, är en av få bevarade i Närke/ Örebro län. - Kyrkans bevarade 1700-tals inredning så som läktare, altarring samt dörrarna till sakristian. - Orgeln som byggdes 1868 av E.A. Setterqvist, Örebro och senare tillbyggdes av samma firma, är en välbevarad orgel från denna firmas omfattande verksamhet. |
