Stäng fönster Örebro kn, ASKERSBY 4:25 M.FL. ASKERS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ASKERS KYRKA | |
| 5/26/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Askers socken består dels av slättbygd mot Kvismaren, dels av skogsbygd i söder. I socknen ligger Bysta herrgård och Brevens bruk. Askers by med kyrka och villa bebyggelse ligger på en markant höjdsträckning i omgivande slättlandskap. I miljön kring kyrkan finns sockenmagasin, kyrkstallar, f d kyrkskola, församlingshem, prästgård och arrendatorsboställe. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omges av en stenmur med innanförliggande trädkrans. Kyrkogården är arkitektonisk utformad med terrasser och murar i kalksten. I sydöstra hörnet finns ett gravkapell med putsade fasader och högt, brant spåntak. Kyrkogården är delvis moderniserad med asfalterade gångar närmast kyrkan. KYRKAN – Askers kyrka har en rektangulär plan med tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Långhuset och sakristians fasader är putsade medan tornets kalkstensfasader är oputsade. I exteriören finns såväl nyromanska som nyklassicistiska stildrag. En stenkyrka uppfördes någon gång under medeltiden. Eventuellt kan delar av den medeltida kyrkan ingå i dagens kyrkobyggnads norra mur. Åren 1739-41 om- och tillbyggdes den medeltida kyrkan. Efter ett åsknedslag den 21 juli år 1764 brann både kyrkan och klockstapeln. Kyrkan sattes åter i stånd och stod färdig 1768 med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat kor i öster samt sakristia i norr. Predikstolen i rokokostil är samtida med kyrkan. År 1796 förstorades fönstren och kyrkans golv belades med släthuggen täljsten. År 1826 tillkom altaruppsatsen i nyklassicistisk stil. Den äldre altartavlan är målad av konstnären G E Schröder år 1742. 1858 tillfogades tornet i väster efter ritningar av arkitekt Carl Lundmark. Samtidigt revs klockstapeln. 1915 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekterna Karl Nissen och I. Wennerlund. Putsen på tornet och västra gavel knackades ned och den klassiserande portalen framför södra ingången tillkom. Invändigt fick kyrkorummet målade dekorlister utmed taklisten och kring fönstren. 1935 avlägsnades dekormåleriet och korets två fönster försågs med glasmålningar av konstnären Yngve Lundström. 1955 knackades den utvändiga putsen ned och kyrkan putsades om och avfärgades. Tornets murverk lämnades oputsat. 1961-62 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Claes Laurent. På södra väggen nära koret sattes en rundbågig dörröppning igen. Kyrkorummet försågs med ny sluten bänkinredning, en övermålad draperingsmålning bakom predikstolen togs fram och valvets mittparti målades blått. Glasmålningarna flyttades från koret till långhuset. 1983 byggdes läktarunderbyggnad med wc, kapprum och textilförvaring. 1991 handikappanpassades huvudingången. 1994 utfördes ut- och invändig renovering. Tornets fogar omfogades, fasaderna putslagades. Den ljust lila färgen på tornets takfot återställdes. Invändigt putslagades och avfärgades kyrkorummet. Nya gradänger tillkom på södra läktardelen. 2007 borttogs bänkar i långhusets västra del för att bland annat erhålla större utrymme i kyrkan bakre del. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Askers kyrka med kyrkogård, f d skola, sockenmagasin, kyrkstallar, prästgård, arrendatorsboställe och församlingshem utgör ett välbevarat sockencentrum. Kyrkogården har trots senare moderniseringar med asfalterade gångar en för landskapet rik arkitektonisk utformning med mur- och terrassystem, trappor, grindar och gravkapell. Kyrkans exteriör i blandstil bär spår från såväl 1700-, 1800- och 1900-talet och utgör ett vittnesbörd om olika tiders syn på bevarandeideologi och omgestaltning av äldre kyrkobyggnader. Kyrkorummet med sitt spegelvalv, tresidigt avslutade kor och rundbågiga fönster har en nyklassicistisk prägel med bevarad och återskapad inredningen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum. - Interiörens nyklassicistiska prägel med bevarad och återskapad inredning. - Predikstolen och altaruppsatsen är av hög hantverksmässig kvalitet. - Den detaljerade slutna bänkinredningen med sin ovanliga och genomtänkta fyllningsindelning har ett högt egenvärde. Bänkinredningen visar på 1960-talets restaureringsideologi med återskapande av slutna bänkinredningar. |
