Stäng fönster Katrineholm kn, LERBO KYRKA 1:1 LERBO KYRKA
Anläggning - Värdering
| LERBO KYRKA | |
| 9/14/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Lerbo kyrka ligger i en kuperad och omväxlande jordbruksbygd med skog och tidigare betesmarker på bergs- och moränhöjderna och åkrar på de lägre liggande lerjordspartierna. Väster om kyrkan finns ekhagar med stora ekar. I socknen finns ca 1040 fornlämningar. Huvuddelen av dessa är järnåldersgravar på 36 gravfält men det finns även ett stort antal stensättningar av bronsålderstyp. Nära kyrkan ligger Klockargården, en tvåvånings rödfärgad träbyggnad som bl a inrymt skolsalar och lärarbostäder. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges i norr, öster och en kortare sträckning i nordväst av en naturstensmur. Södra sidan av kyrkogården samt huvuddelen av västra sidan inramas av en häck. En trädkrans i huvudsak bestående av lönnar står innanför muren respektive häcken förutom i södra delen av östra sidan där träd saknas. Utmed södra sidan och södra delen av västra sidan står träd även utanför häcken. Kyrkogården nås via två grindar på södra respektive västra sidan. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan smala stenstolpar krönta av stenklot. Den västra grinden står i stenmuren mitt för kyrkans västentré medan grusgången som leder till kyrkans sydentré startar vid grinden i häcken i söder. Grusgångar löper i övrigt utmed den västra, södra och östra kyrkogårdsmuren samt från västra till östra sidan mellan kyrkan och klocktornet. Kyrkogården är gräsbevuxen.Gravarna är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning i kvarteren söder och sydöst om kyrkan. Utmed kyrkogårdens kanter ligger gravarna ordnade längs med muren respektive häcken. Utmed östra och västra sidan finns flera högre stenar med stenramar, smides räcken eller häckomfattningar. I nordöstra hörnet av kyrkogården står en grupp gravstenar som utgör familjen Langlets gravplats. Klocktornet i kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes 1776 efter ritningar av F W Hoppe. Det är uppfört i formen av ett runt medeltida försvarstorn, murat och grovt spritputsat samt avfärgat i gul kulör med grå sockel. Klockvåningen är något utkragad på konsoler med fasad av stående svartmålad brädpanel. Taket är ett kägeltak täckt av kopparplåt i skivformat. Taket kröns av en flöjel med årtalet 1767. Klocktornet har tre klockor, varav den höga smala mellanklockan sannolikt är länets äldsta bevarade kyrkklocka. Storklockan göts 1501 och lillklockan göts år 1773 av klockgjutaren J J Mårtensson i Stockholm. KYRKAN - Lerbo kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som ej markeras i fasad. Byggnaden avslutas i öster av en lägre och smalare sakrista med avrundade hörn. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgad i gul respektive vit kulör. Kyrkan har ett mansardtak med avvalmad gavelspets mot öster och takryttare i väster. Sakristians tak är valmat åt sidorna. Takfallen är täckta med enkupigt lertegel och takryttaren är täckt med kopparplåt. Kyrkan uppfördes under medeltiden men revs och nyuppfördes under åren 1765-69 med undantag för delar av den medeltida norra långhusmuren som fick ingå i den nya kyrkan. Kyrkan är relativt välbevarad från byggtiden med undantag för de förändringar som utfördes vid en restaurering år 1893. Utvändigt tillkom då kyrkans takryttare och prynadsgavel och invändigt tillverkades ny bänkinredning och altarring och orgelläktaren byggdes om. Väggar och valv blev också dekorerade med målade kvadrar och fältindelningar vilka dock överkalkades 1927. 1943 anordnades dopaltaret vid norra väggen. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Lerbo kyrka är ett typiskt exempel på 1700-talets kyrkobyggande med sitt valmade mansardtak, sin rena ljusa interiör med tunnvalv och sakristian som ligger öster om koret och nås via dörrar på ömse sidor om altaret. Det som bryter av mot denna karaktär är tillskotten från 1893-års restaurering, utvändigt i form av västgavelns svängda praktgavel och fönsteromfattning i huggen sten samt invändigt i form av bänkinredning, altarring och läktarbarriär. Dopaltaret vid norrväggen med sin altartavla ger en liten årsring från 1940-talet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i del av norra långhusväggen, dopfunten från 1100-talet samt mellanklockan från 1200-talet är omistliga historiska dokument. - Kyrkan kan visa upp en av länets få välbevarade nyklassicistiska interiörer. - Kyrkobygget får ett regionalt intresse i och med att Pehr Sundling (1703-85), självlärd arkitekt/byggmästare, som ritade nybyggnaden, även var involverad i byggnadsarbeten vid flera andra kyrkor i Södermanland, bland annat ombyggnad av Råby Rekarne kyrka (1762) samt nybyggnad av Östra Vingåkers kyrka (1749-53). Sundling var möjligen även involverad i den genomgripande ombyggnaden av Västra Vingåkers kyrka (1783), som till planformen påminner om Östra Vingåker. Samtliga dessa kyrkor försågs som Lerbo kyrka med sakristia i öster. - Dopstället från år 1642 är ett ovanligt föremål och ett exempel på högklassigt hantverk. - Lerbo kompanifana från år 1710 är länets enda bevarade. - Klocktornet ritat av F W Hoppe är unikt i sitt slag. |
