Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Katrineholm kn, BJÖRKVIKS KYRKA 1:1 BJÖRKVIKS KYRKA

 Anläggning - Värdering

BJÖRKVIKS KYRKA
12/3/07
Motivering
KYRKOMILJÖN – Björkviks socken består av slättbygd vid Yngarens stränder i öster och av dalbygder och skogsbygd på Kolmården i väster. Sockennamnet är belagt första gången 1314, Birkiuik. Björkviks kyrka ligger i ett område med höga kulturhistoriska värden. I närområdet vid sjön Yngarens östra strand ligger bland annat gårdarna Hovsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Björkviks kyrka omges av en kyrkogård som har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen, närmast omkring kyrkan, begränsas av en kallmurad terrassmur och äldre trädrader längs vägen i öster. Utvidgningen söder om terrassmuren begränsas av en kallmurad bogårdsmur i öster, söder och väster, vilken ansluter till den äldre delens terrassmur i norr. Stentrappor och grusade gångar förbinder kyrkogårdens olika delar. Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter avdelas av låga häckar.

KYRKAN – Björkviks kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har latinsk korsplan med kor med tresidigt utsprång i söder och torn i norr. Sakristian är inredd i vinkeln mellan den västra och södra korsarmen.

Kyrkan har en sockel av grå, rödgrå och röd granit med snedfasad överkant. Fasaderna är murade, slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans fasader avslutas av profilerade huvudgesimser som är dekorerad med bland annat fyrpassblinderingar och dekorativa blommor i relief. Långhusets och korsarmarnas gavelpartier samt tornet är utförda med hörnlisener som nedtill övergår i strävpelare.

Kyrkan har spetsbågiga fönsteröppningar med putsade smygar och solbänkar av grå kalksten. Fönsteröppningarna markeras i fasaderna av en enkelt utformad list över fönstrens valvbågar. I öppningarna sitter gråmålade järnfönster.

Kyrkans huvudingång är placerad i tornets norra fasad. Huvudingången är utförd med en spetsbågig, fyrsprångig portal. Portalens tympanon har förgylld dekor i form av bland annat en triangel samt en sol med solstrålar. Portalens gavelfält är utsmyckat med en treklöverblindering och avslutas upptill av en profilerad, plåtavtäckt huvudgesims. Gavelfältet kröns av ett kors. Vid huvudingången sitter en inåtgående, lackerad pardörr.

Kyrkan har sadeltak över långhus, korsarmar och kor, medan det tresidigt avslutade korutsprånget täcks av ett tresidigt pulpettak och sakristian av ett pulpettak. Yttertaket har skivtäckning av svartmålad plåt. Tornhuven har skivtäckning av ståndfalsad koppar.

Björkviks gamla kyrka förstördes vid en brand år 1869. Den nya kyrkan uppfördes på 1870-talet på nuvarande plats. År 1900 förstördes den nyuppförda kyrkan vid en brand. Kyrkan återuppfördes år 1902. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1964-65 då interiören omdanades kraftigt, bland annat byggdes bänkinredningen om kraftigt och vävtäckningen av innertaket förnyades. Väven hade satts upp några år tidigare. Under perioden 2005-2007 har kyrkan renoverats varigenom mycket av kyrkans interiör har återskapats. Bänkinredningen har återställts, innertaket har tagits fram och hela inredningen har målats om.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör är välbevarad sedan återuppbyggnaden efter branden i början av 1900-talet och är en god representant för den nygotiska arkitekturen. Kyrkan är en av få nygotiska kyrkor i Södermanlands län. Exteriören får sin prägel av de vitputsade fasaderna med stora, spetsbågiga fönster, dekorativt utformade huvudgesimser och dekorerade gavelpartier. Byggnadens dekorativa arkitekturelement framträder tydligt trots fasadernas enhetliga kulör.

Kyrkans interiör präglas av den volym som det dekorativt utformade innertaket ger kyrkorummet. Den senaste restaureringens genomarbetade, ljusa färgsättning bidrar till upplevelsen av kyrkorummet som högt och ljust.

Samspelet mellan kyrkans nyrestaurerade, nygotiska interiör och välbevarade exteriör gör kyrkan till en god representant för den nygotiska kyrkobyggnadsperioden i slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Det är framför allt detta samspel som ger kyrkan dess karaktär och prägel.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Bevarad originalinredning, t ex altare, glasmålningar, predikstol och orgelfasad
- Bevarade originaldörrar, bl a mellan koret och den gamla sakristian