Stäng fönster Flen kn, ÅRDALA 2:1 ÅRDALA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÅRDALA KYRKA | |
| 9/14/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Årdala kyrka och kyrkogård är belägen i ett jordbrukslandskap med närhet till sjöarna Uren och Båven. Omkring 300 meter väster om kyrkan ligger några rester av grundmurarna från 1752-års prästgård vilken revs 1892. Den nuvarande prästgården är byggd 1892 . I vinkel mot huvudbyggnaden ligger församlingshemmet. KYRKOANLÄGGNINGEN - Årdala kyrka är belägen i nord-västra delen av kyrkogården som är omgiven av en kallmurad bogårdsmur. I nordvästra delen av muren finns en vitputsad stiglucka från 1927 som leder besökaren in till kyrkans entré. Kyrkogården är av typen gräskyrkogård vilket innebär att den består av sammanhängande klippta gräsytor åtskilda av krattade grusgångar, gravarna är placerade i öst-västlig riktning. Kyrkogården saknar tydlig trädkrans. Ett litet antal karaktärsträd står på kyrkogården som mot söder avslutas av kyrkogårdsmuren samt ett buskparti som utgör en fond.Kyrkogården är utvidgad mot öster där muren består av större block av natursten och strukturen med sorterade gravar är något mer symmetrisk vilket är kännetecknande för tidigt 1900-tal. KYRKAN - Årdala kyrka består av ett rektangulärt långhus med rak avslutning mot öster, sakristia i norr samt torn i väster. Murverket är uppfört i natursten förutom stödmurarna på sidorna av tornet som är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade i gult med vita slätputsade omfattningar och närmast mark en röd kvastad sockel. Fönsteromfattningarna avslutas uppåt av utsparade trepass. Fasaderna avslutas mot takfot med tandsnittslister alternativt enklare tandning utsparad i putsen. Kyrkan har sadeltak täckta med tvåkupigt rött lertegel förutom tornet som har ett spåntäckt mansardtälttak.Kyrkan uppfördes under 1100-talet med västtorn, långhus och smalare rakavslutat kor. I slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet revs koret, långhuset förlängdes mot öster och sakristian byggdes till. I början av 1500-talet byggdes vapenhuset och de tre kryssvalven i långhuset och stjärnvalvet i koret slogs. Tornets huv byggdes 1733 av tornbyggaren Lars Ersson i Himlinge som även byggde klockstapeln i Forssa. Huven ombyggdes 1779 av Anders Ersson i Gryt. Kyrkans västingång togs upp 1734. Kyrkan genomgick en stor omdaning i nygotisk anda 1861, både exteriört och interiört. Under 1950-talet utfördes nästa restaureringsinsats som tog bort stora delar av den nygotiska interiören. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har i sin helhet medeltida murverk, från 1100- respektive 1300-talet, förutom de stödmurar från 1861 som finns norr respektive söder om tornet. Exteriören präglas dock i hög grad 1700- och 1800-talens tillskott genom kyrktornets utsvängda spåntäckta mansardtälttak från 1733/1779 samt fönsterformerna och fasadbehandlingen med spritputs och putsdetaljer från 1861. I interiören gör det rakavslutade koret och de i rummet utskjutande valvpilastrarna som bär upp valven att kyrkorummet upplevs som mycket långsmalt. Stilmässigt domineras interiören framförallt av 1500-talet genom valven och murpelarna samt 1951-års stilrestaurering genom bänkinredning, predikstol, altarbarriär mm. Samtidigt syns även 1700-talet i den draperimålning som får en dominerande verkan i kyrkorummet liksom några rester finns kvar av 1861-års nygotiska omdaning såsom innerdörrar, altarring och orgel. Detta gör att Årdala kyrka blir ett tydligt exempel på det typiskt sörmländska: hur spåren från många olika perioder kan samsas i en byggnad som haft 900-års kontinuerlig användning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - det medeltida murverket är i sig ett omistligt historiskt dokument. - sakristians nygotiska rörspis är ett ovanligt inslag. - draperimålningen som visar på predikstolens äldre placering. - kyrktornets utsvängda spåntäckta mansardtälttak. - fasadernas detaljer med fönsteromfattningarnas trepass, tandsnittslister och utsparade tandningar är viktiga för fasaduttrycket. |
