Stäng fönster Eskilstuna kn, GILLBERGA KYRKA 1:1 GILLBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| GILLBERGA KYRKA | |
| 4/9/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ Gillberga socken ligger vid Närsjöfjärden och delas i söder av Hyndevadsström. Socknens östra del stod under stenålderns slut under vatten, men på öar och näs växte en bosättning upp under bronsåldern. Här finns bland annat ett av landets största gravfält från bronsåldern. Gillberga kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D9). I socknen har två säterier funnits, varav ett var Biby. En stor del av socknen ingick i Bibys gods på 1500-talet. Sedan slutet av 1700-talet har familjen von Celsing ägt gården. Huvudbyggnaden uppfördes år 1600. Biby ligger knappt 2 km sydväst om kyrkan och gårdens ägare har genom ett flertal donationer påverkat kyrkans utseende. Mellan kyrkan och Biby ligger Gillbergaby. Söder om kyrkan ligger tre byggnader i en grupp. Det är klockareboden, byggd vid slutet av 1800-talet, vaktmästarbostaden och församlingshemmet, den före detta skolan. Vaktmästarbostaden är en låg rödfärgad byggnad. De övriga är spritputsade och avfärgade i ljust gul kulör. KYRKOANLÄGGNING Den långsträckta kyrkogården ligger söder om kyrkan och sluttar svagt ned mot söder. I norr är en mindre gräsbeväxt kulle. Kyrkogården har fem ingångar, tre i väster som vetter mot gatan, en i norr som vetter mot parkeringen och en i öster som gränsar till en skogsdunge. Kyrkogården omges av en naturstensmur. I sydöstra hörnet är en senare utvidgning, där minneslunden är anlagd, som omgärdas av en gärdesgård. Delar av en trädkrans är planterad innanför muren i södra delen av kyrkogården, som utvidgades 1912. Häckarna och de ordnade gravkvarteren ger kyrkogården en strikt karaktär. Vid västra muren på södra kyrkogården är en större gravplats avsedd för familjen von Celsing, Biby. Vid gravmonumentets närhet på andra sidan av grusgången är en lång rad av enklare gravplatser, med stående gjutna minnestavlor som förtäljer namnen på Bibys tjänstefolk och antal år i tjänst. Tavlorna är gjutna vid Hällefors järnbruk. Utmed östra muren är äldre gravplatser. KYRKAN Gillberga kyrka består av ett enskeppigt långhus med kor i öster, korsarmar åt norr och söder, torn i väster, vapenhus i söder, värmekammare i söder mellan vapenhus och södra korsarmen, samt sakristia i norr. Södra korsarmen byggdes ursprungligen som ett gravkor. Medeltida murverk finns kvar i tornets nedre delar, långhuset, vapenhuset och norra korsarmen. Murarna är i huvudsak uppförda av natursten, med senare påmurningar av tegel. Kyrkorummet täcks av tre vitkalkade stjärnvalv, alla i olika utförande. Även väggarna är vitkalkade. Golvet är lagt av tegelplattor. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn-, dörr- och fönsteromfattningar. Den murade naturstenssockeln är synlig. Fasaderna är vitkalkade och försedda med trappgavlar. Kyrkan har spånklädda sadeltak. Sakristians tak är klätt med plåt. Kyrkan bestod ursprungligen av ett långhus, ett smalare kor i öster samt ett torn i väster. Senare under medeltiden gjordes koret lika brett som långhuset, en sakristia byggdes till i norr, ett vapenhus byggdes invid långhusets södra sida och tornet påbyggdes och försågs med en hög spira. Kyrkan valvslogs vid slutet av 1400-talet. År 1635 förstördes tornspiran i en storm, vilken reparerades år 1646. Spiran förstördes ytterligare en gång i en storm 1822 och ersattes provisoriskt med en trähuv. Omkring år 1671 byggdes ett gravkor i söder för riksrådet Claes Stiernsköld, ägare till Biby. På 1850-talet lät Lars Gustaf Celsing på Biby bygga ett nytt kor på kyrkan. Korets källare var avsett som ett gravkor för familjen. Renoveringen ritades av arkitekt J. F. Åbom och vid renoveringen gjordes sakristian om till en korsarm i norr, en ny sakristia uppfördes i norr och fasaderna försågs med trappgavlar. Vid en invändig renovering 1896 dekorationsmålades väggarna och valvribborna, målningar som dock togs bort vid nästa renovering 1934, då också tre av korets fönster murades igen. Orgelverket byttes ut 1977, då orgelfasaden från 1797 byggdes in. Utöver detta har få arbeten utförts i senare tid. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Stora delar av Gillberga kyrka är medeltida, såsom tornets nedre delar, långhuset, vapenhuset och norra korsarmen, vilket de något ojämna murverket och det romanska fönstret i långhusets södra mur vittnar om. Ändå är det spåren från renoveringen 1859 som dominerar, det tillbyggda koret i öster med dess avvalmade gavelspets och fasadernas trappgavlar. Kyrkans interiör får sin prägel av de relativt låga medeltida vitkalkade stjärnvalven i långhuset och gravkoret i norr med sina rika stuckaturdekorationer i tak. Orgeln är unik för länet, med den bevarade orgelfasaden från 1797 och genom att den nya orgeln är anpassad till fasaden. Golvets sexkantiga tegelstensplattor är ovanliga och ger kyrkorummet en varm atmosfär. Södra korsarmen med dess rika stuckaturdekorationer i taket vittnar om vilken stor påverkan på kyrkan som ägarna till Biby säteri har haft genom tiderna. Inventarier som vittnar om samma sak är bland annat det i sten huggna epitafiet, predikstolen, begravningsvapen och silverföremål. Ett flertal järnföremål är gjutna vid Hällefors bruk, som också har haft anknytning till familjen Celsing. På kyrkogården är Biby tjänares gravvårdar placerade i en rad framför den Celsingska familjegraven. De talrika gjutna plattorna förtäljer antalet tjänsteår och är ett viktigt inslag på kyrkogården. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans medeltida murverk i tornets nedre delar, långhuset, vapenhuset och norra korsarmen, samt sannolikt medeltida takstolar i långhuset är i sig omistliga historiska dokument. - Gjutna inventarier och gravvårdar vid Hällefors bruk som vittnar om Biby säteris påverkan på kyrkan. - Bevarad romansk fönsteröppning i långhusets södra mur. - Den bevarade orgelfasaden från 1797 är en av stiftets värdefullaste och orgelverket som byggdes på 1970-talet efter äldre förlagor är sällsynt. |
