Stäng fönster Eskilstuna kn, DAHLIAN 4 SANKT PAULI KYRKA
Anläggning - Värdering
| SANKT PAULI KYRKA | |
| 1/16/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – S:t Pauli kyrka ligger i stadsdelen Skiftinge i norra delen av Eskilstuna. I stadsdelens södra del ligger Skiftinge centrum med miljonprogrammets flerfamiljshus uppförda på 1960-talet. Kyrkan omges av gator och småhusbebyggelse från i huvudsak 1900-talets andra hälft. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkotomten avgränsas av bil- och cykelvägar i öster, söder och väster. I norr angränsar området mot en villaträdgård. Kyrkotomten är gräsbevuxen med mindre planteringar och enstaka träd, främst björk och tall. Förgården framför kyrkans huvudentré utgör en pendang till kyrkorummet och inramas av en betonggjuten stödmur i norr och söder. På murens insida är planteringar anordnade. Förgården är belagd med kvadratiska betongplattor med ingjuten sjösten. Klockstapeln av trä är uppställd löst på plintar av betong omedelbart sydväst om kyrkan. Klockstapeln består av tre tvärställda bockar med diagonalsträvor på vardera gaveln. Stapeln är försedd med ett skiffertäckt sadeltak. KYRKAN – S:t Pauli kyrka har en strängt symmetrisk planform med en centralt placerad entréhall som omges av församlingslokaler i söder, sakristia i norr, kyrkorum i öster och en förgård i väster. Kyrkans fasader är klädda med rödmålad locklistpanel och sadeltaket har svartmålad plåttäckning. Kyrkan har stora, vitmålade fönsterpartier S:t Pauli kyrka invigdes 1978 uppförd efter ritningar av arkitekten Gustaf Lettström, Eskilstuna. Kyrkan har sedan uppförandet genomgått relativt få förändringar i exteriören. I interiören är kyrkorummet och vissa biutrymmen relativt oförändrade medan sakristian, entréhallen och suterrängvåningen har genomgått en omgestaltning år 2002. Interiören uppvisar en mycket medveten gestaltning i valet och användandet av materialen, från limträanvändningen i en stor del av ursprunglig inredning, via omålade plywoodskivor till takarmaturerna. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING S:t Pauli kyrka är en god och tidstypisk representant för 1970-talets kyrkobyggande med direkt anslutande, ändamålsenliga församlingslokaler. Byggnaden utgör en integrerad del av områdets fysiska och sociala miljö och präglas i sin helhet av den omtanke i valet av material och gestaltningen av detta som arkitekten har visat från minsta detalj till den stora helheten. Exteriören får sin karaktär av byggnadens skeppsform där förgården med gulfärgade limträbalkar utgör fören och kyrkorummets höga fönsterpartier utgör aktern. Byggnadens interiör präglas framför allt av det höga, ljusa kyrkorummet. Kyrkorummet i sig karakteriseras av samspelet och kontrasterna mellan golvets bruna klinkerplattor, väggarnas obehandlade plywoodskivor och takkonstruktionens elegant utformade limträbalkar. Bearbetning och färgsättning av interiören är viktiga, förenande delar av kyrkans arkitektoniska helhet. Ursprunglig inredning och inventarier förstärker prägeln och kyrkobyggnadens sammanhållna karaktär. Entréhallens omgestaltning med avlägsnande av spaljévägg och inredande med bland annat sittgrupp har inneburit att upplevelsen av den långa, obrutna gången från förgården fram till altaret har förlorats. Förändringen har påverkat kyrkans sammanvägda kulturhistoriska värde negativt. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Originalmaterial och behandlingen av dessa bör hanteras med stor varsamhet. - Originalinredningen i kyrkorum och biutrymmen, bland annat belysningsarmatur i kyrkorum och församlingssal, bör hanteras med varsamhet. - Bevarad spaljévägg och golvläggningen i entréhallen är mycket viktiga för förståelsen av gestaltningen av passagen från förgården till altaret. |
