Stäng fönster Eskilstuna kn, ÖJA 5:1 ÖJA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖJA KYRKA | |
| 1/30/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ – Största delen av Öja socken är belägen norr om Östra Hjälmaren, och en mindre del ligger söder om Hjälmaresund. Södra delen består av ett småbrutet, öppet odlingslandskap och norra delen av skogsbygder. Kyrkan är belägen ca 2 km norr om Hjälmarens strand. Odlingslandskapet ligger norr om kyrkan, med ett flertal åkerholmar och hagmarker. Sydväst om kyrkan, vid Hjälmarens norra strand, ligger Stora Sundby slott. Slottet ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D12). Huvudbyggnaden är uppförd under slutet av 1500-talet och omgestaltades omkring år 1830 till en normandisk riddarborg. Slottets ägare har under årens lopp påverkat kyrkans utseende, genom framförallt rika donationer under 1600-talet. I kyrkomiljön sydväst om kyrkan ligger det gamla ålderdomshemmet, gamla klockaregården, med ekonomibyggnad, som idag används som pastorsexpedition och förråd. Kyrkoherde bostället Hagby ligger 1 km väster om kyrkan. Den stora rödfärgade manbyggnaden är byggd 1813 och har ett brutet tak. Bostället är idag i privat ägo. KYRKOANLÄGGNING – Kyrkogården består av en äldre del runt kyrkan omgiven av naturstensmurar och en nyanlagd del väster om kyrkan. Den senare utvidgningen i väster är på en något lägre nivå och inramas av ett trä staket. Kyrkogården nås via en grind på södra sidan, samt öppningar i häcken. Grinden är en svartmålad smidesgrind mellan smala stenstolpar. Marken närmast kyrkan är asfalterad, i övrigt är grusgångar anlagda på kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen. Norr om kyrkan finns ett bisättningsrum infogat i terrassmuren. I muren intill finns en ingång till ett pannrum, som är överbyggd med en träbyggnad. KYRKAN – Öja kyrka består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som markeras i fasad, sakristia i nordost, gravkor i sydost och ett torn i väster. Kyrkans gravkor är den enda bevarade delen från Öjas tidigare kyrka. Murarna är i huvudsak uppförda av tegel. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en ljust gul nyans, med vitkalkade fönster- och dörromfattningar, hörnkedjor och listverk. Sockelvåningen, tornets nedre del, sakristian och gravkoret är putsade med kvaderrustik. Kyrkans sadeltak, samt sakristians och gravkorets svängda takhuvar har skivtäckning av svartmålad plåt. På långhuset ligger den ursprungliga plåten i småplåtsformat kvar. De stora fönsterbågarna är blyspröjsade och svartmålade. Portarna är grönmålade. Kyrkan bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster och ett torn i väster. Senare byggdes en sakristia i norr, koret breddades och ett vapenhus byggdes i söder. Under första halvan av 1600-talet byggdes ett gravkor för ätten Sparre i söder, då kyrkan förlängdes åt öster och sakristian byggdes ut. År 1727 byggdes ytterligare ett kvadratiskt gravkor vid östra gaveln. Detta är idag den enda byggnadsdelen som återstår av den gamla kyrkan, som revs 1847. Tre år senare invigdes den nybyggda nyklassicistiska kyrkan, som uppfördes efter arkitekt C. G. Blom–Carlssons ritningar. Sedan 1850 har kyrkan genomgått två större invändiga renoveringar: 1950 och 1994. Vid restaureringen 1950, som leddes av arkitekt Erik Fant, så murades fönstret i korabsiden igen, bänkarna kortades, inventarier konserverades och måleriarbeten utfördes. Vid restaureringen 1994 byggdes samtalsrum, förberedelserum, toalett och förrådsutrymmen i läktarunderbyggnaden. Ett kapprum inrättades framför läktarunderbyggnaden, arkitekt var Björn Norman. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Öja kyrka är till såväl exteriör som interiör en mycket välbevarad nyklassicistisk kyrka. Exteriören är intakt med undantag av modernt utförda solbänksplåtar och den livlösa KC-färgade putsytan. Det kvarvarande gravkoret från 1727 är exteriört och planmässigt på ett naturligt sätt infogat i den nyklassicistiska helheten men rummet i sig ger dock ett autentiskt intryck från sin tillkomsttid. Viktigt för kyrkans exteriöra karaktär är putsens rusticeringar, östra gavelns utformning med kor och gravkor, portalernas och tornets klassicistiska utseende och takets plåttäckning i småplåtsformat. Interiören präglas i huvudsak av sin tillkomsttid. Interiörens restaurering från 1950 då bl a fönstret i absiden murades igen, bänkar kortades och målerirenovering utfördes samt läktarunderbyggnaden från 1993-94 ger årsringar till rummet som dock inte dominerar intrycket. Kyrkorummet får sin prägel av det förhållandevis långsträckta kyrkorummet, de stora fönsteröppningarna och det ljust gråputsade tunnvalvet, vilket ger ett ljust och för tiden representativt gudstjänstrum. Kontrasterande mot det gråkalkade långhuset är det absidformade koret, som är utformat med en klassisk pilasterarkitektur, med ett guldstjärnsbestrött ljusblåmålat korvalv. Ytterligare spår av den tidigare kyrkan är de två korsen över gravkor och sakristia som tidigare, enligt Johan Nyströms uppmätningsritning från 1847, satt på högkorets respektive södra korsarmens tak. Även en del inventarier från den äldre kyrkan såsom altaruppsats, herrskapsbänkar, epitafiet mm har återanvänts och medvetet inkorporerats vid formgivningen av det nya kyrkorummet 1847. Få restaureringstillfällen bidrar till interiörens autentiska intryck, att märka i sammanhanget är t ex hjälmvalvets bemålning. Föremålen berättar också om den starka bindningen mellan Öja kyrka och Stora Sundby slott, vars ägare varit givmilda donatorer. Kyrkan är den enda nyklassicistiska kyrka i Södermanland som i storlek och utförande kan mäta sig med sina motsvarigheter i kyrkotypens kärnområde, Småland och Östergötland. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkan som helhet präglas i hög grad av ursprunglighet vad gäller utförande, material och ytskikt och är en av de få nyklassicistiska kyrkorna i länet. - Interiören är till stora delar ursprunglig och bildar en ömtålig helhet som är viktig att vidmakthålla. - Den sannolikt ursprungliga plåttäckningen är viktig att vidmakthålla. Varsamma reparationer krävs för att spara så mycket som möjligt av originalmaterialet. - Gravkoret fungerar som historisk länk till den rivna kyrkobyggnaden. Interiören ger ett ålderdomligt intryck med kalkstenssarkofager, sannolikt ursprungligt golv och fönsterbågar fastsatta med järnkilar i murad karm - Viktiga element för att få en förståelse för kyrkans historik och föregångare är bland annat Sparreska gravkoret med den ålderdomliga interiören, minnestavlan över riksrådet Erik Sparre, halshuggen i Linköping 1600, altaruppsatsen, delar av den äldre läktarbarriären och herrskapsbänkarna, vilka även är arbeten utförda med stor hantverksskicklighet. - Äldre inventarier som förvaras i tornet och på långhusets vind, såsom byggnationens putsslädar och delar av bänkinredning från 1600-talet. |
