Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Lekeberg kn, KVISTBRO PRÄSTGÅRD 2:1 KVISTBRO KYRKA

 Anläggning - Värdering

KVISTBRO KYRKA
6/23/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Kvistbro kyrka är belägen i övergången mellan sockens slättbygd och dess betydligt större bergslagsområde med gruvor, hyttor och bruk. Invid kyrkan finns prästgård, arrendatorsboställe och församlinsgård, bestående av en ditflyttad 1700-tals gård med flyglar.
KYRKOANLÄGGNINGEN - kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som till viss del i söder och öster har funktion som terassmur. Delar av en äldre trädkrans finns innanför muren i väst och norr.
Kyrkogården har fyra entréer. Gångsystem är belagt med asfalt och övriga ytor är bevuxna med gräs. Ett flertal äldre gravstenar från 1700- och 1800-talet speglar sockens tidigare bergshantering. En klockstapel, som står söder om kyrkan, är av den i Närke vanliga typen med öppen klockbock.
En utvidgning av kyrkogården finns i söder, på andra sidan landsvägen, med ett spånklätt gravkapell från 1927. På utvidgningen finns en mycket ovanlig gravvård med en grön glaskula dekorerad med slipade blommor och inskription, glaskulan är placerad på en smal stav av skiffer. Gravvården/glaskulan är från senare delen av 1800-talet.
KYRKAN - Kvistbro kyrka består av ett rektangulärt långhus med avskurna hörn och smalare kvadratiskt kor i öster, vapenhus i både väster och söder samt en sakristia av sten vid korets norra sida. Kyrkans stomme är av timmer. Både det valmade taket och väggarna är spånklädda, tjärade respektive målade med falu rödfärg.
1662 uppfördes kvistbro spånklädda timmerkyrka med avlång åttkantig plan och valmat tak, samtidigt uppfördes klockstapeln. Sakristian av sten, vid korets norra sida, fick vara kvar från den tidigare medeltida kyrkan. Senare under 1600-talet tillkom invändigt i kyrkan predikstol, altaruppsats samt takets och väggarnas dekormåleri.
Under senare delen av 1700-talet vitkalkades kyrkorummet, förstorades fönstren och predikstolen fick ny marmorering och oäkta förgyllning.
1856 fick kyrkan sin första orgel och den befintliga läktaren byggdes om.
I slutet av1800-talet genomgick kyrkan en tidstypisk renovering. Invändigt kläddes kyrkan med pärlspontpanel och dekorerades med schablonmåleri. Den befintliga slutna bänkinredningen ersattes av öppna bänkar. Nya fönster togs upp i koret. Arkitekt var P Andersson, Örebro.
1896 målades de spånklädda fasaderna med ljus oljefärg
1954-55 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt K.M. Westerberg, Stockholm. Utvändigt försågs kyrkan med ny faluröd spånbeklädnad. Invändigt borttogs bland annat panelen och ett äldre dekormåleri kom fram på väggar och tak. Kyrkorummet försågs med en ny bänkinredning, ny altarring samt ny dopfunt. Predikstolen flyttades till sin ursprungliga plats. Två fönster sattes igen i korets östvägg och det tidigare mittfönstret i samma vägg togs upp och försågs med ny glasmålning. Nytt orgelverk bakom befintlig fasad tillkom.
Kring 1990 tillkom kororgeln och en handikapptoalett inrymdesi västra vapenhuset.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kvistbro faluröda spånklädda timmerkyrka med avlång, åttkantig plan och valmat tak har kvar sin ursprungliga form från 1600-talet. (den rödfärgade, spånklädda fasaden återställdes vid en renovering på 1950-talet. )
Kyrkans planform och material har släktskap med bergslagens karakteristiska timmerkyrkor från 1600-talet med spånklädda, rödfärgade fasader. Dessa kyrkor har samtliga senare tillbyggts med korsarmar men flera hade ursprunglig planform med avskurna hörn.
Kyrkorummets kvarvarande/framtagna dekor på väggar och tak erinrar om det allegoriska måleri bergslagens timmerkyrkor erhöll under 1600- och 1700- talen.
Kyrkorummet med sitt tredingstak med rester av bemålning domineras av den för sin tid typiska renovering som genomfördes på 1950-talet under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Denna restaurering gav interiören en mörk barockiserande karaktär. Renoveringen utfördes konsekvent med färgsättning och en ny sluten bänkinredningen som samspelar väl med kyrkans ursprungliga inredning i barockstil och dekormåleri. Avvikande är de båda orglarna från 1856 och 1989.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN:
- Kyrkans föga förändrade exteriör och planlösning sedan byggnadstiden 1662.
- Kyrkans nuvarande interiör är ett resultat av 1950-talets renovering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av äldre kyrkorum.-kyrkans bevarade inredning i barockstil från 1600-talet.