Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eskilstuna kn, ÄMBETSMANNEN 8 SANKT PETRI KYRKA

 Anläggning - Värdering

SANKT PETRI KYRKA
1/16/08
Motivering
KYRKOMILJÖ – S:t Petri kyrka är belägen på en liten höjd omgiven av barr- och lövträd. Kyrkan är uppförd mitt i ett bostadsområde i stadsdelen Slagsta mellan Eskilstuna och Torshälla. Norr och nordost om kyrkan dominerar tre våningar höga flerfamiljshus medan området söder och sydost om kyrkan präglas av villabebyggelse.

KYRKOANLÄGGNING – S:t Petri kyrka och församlingshus är uppfört på en kyrkotomt utan begravningsplatser. Anläggningen avgränsas mot omgivande grannfastigheter i söder av en kallmurad stenmur, ca 1 m hög. Norra delen avgränsas av ett grönmålat, lågt järnräcke.

Klockstapeln direkt söder om kyrkan är fristående och uppförd i en stomme av limträpelare. Stapeln står på en grundplatta och sockel av betong. Klockstapeln är klädd med svartmålad panel. Taket har täckning av falsad plåt.

Topografin har styrt byggnadens utförande och styr även anläggningens planering och växtlighet. Gångar, förplats och ytorna utmed fasaderna är belagda med smågatsten. Växtligheten är naturmark med berg i dagen, klippblock och ursprunglig vegetation och träd.

KYRKAN – Kyrkan och det vinkelbyggda församlingshuset är uppförda i mörkt rödbrunt tegel med tjocka fogar. Kyrkodelen är utformad som en kub och har en sluten fasad med små fönster. Församlingshuset vetter mot norr och har större fönster för ljusinsläpp. Kyrkorummet och sakristian ligger i byggnadens andra plan.

Kyrkan saknar sockel i egentlig mening då fasadernas tegel går ned i mark. Fasaderna är uppförda av mörkt rödbrunt tegel i en förbandsrytm bestående av två koppar och en löpare. Kyrkans fönster- och dörröppningar har tegelsmygar. Fönsterkarmar och bågar är utförda i oljad teak. Fönsterraderna vid övergången till taket delas upp av I-balkar. Kyrkan har ett platt, gjutet yttertak med papptäckning. Avvattning sker via en vattenutkastare på kyrkans nordvästra fasad.

Sankt Petri kyrka uppfördes 1974 efter ritningar av arkitekten Lars-Olof Thorstensson, Lidingö. Kyrkan har sedan uppförandet enbart genomgått mindre förändringar och reparationsåtgärder.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Sankt Petri kyrka med församlingslokaler ersatte ett enkelt kapell i stadsdelen Slagsta. Anläggningens stora betydelse kan tolkas både genom dess monumentalitet och genom att den byggdes på ett markområde som i stadsplanen ej fick bebyggas.

Kyrkan är i sitt utförande tidstypisk för 1970-talet med kyrka och församlingsbyggnad uppförda i anslutning till varandra. Kyrkans arkitekt har lagt ned stor omsorg på såväl helheten som detaljerna i kyrkobyggnaden. Han har även valt att arbeta med material av hög kvalitet. Klockstapeln utgör en viktig del av anläggningens genomarbetade arkitektoniska helhet.

Exteriören präglas av den kubformade kyrkodelens obrutna och solida tegelfasad. Endast en rad djupa fönsternischer längst ner och ett fönsterband upptill bryter av de kompakta, rödbruna fasaderna.

Interiören präglas av de höga, mörka tegelmurarna med koncentrerad punktbelysning av bland annat dopplatsen genom stora ljusinsläpp samt en högt placerad, sparsam allmänbelysning från fönsterbanden vid övergången mot taket.

Den nya gudstjänstordningen från 1964 har gestaltats i kyrkorummet. Den innebär att prästen står vid altaret vänd mot församlingen, versus populum. Församlingen skall medverka och vara likställd med prästen. Principen kallas Circumstantes och innebär att koret uppgår i kyrkorummet. Den teologiska grunduppfattningen om kyrkan som Kristi kropp – församlingens gemenskap – kan här avläsas i arkitekturen.

S:t Petri uppvisar ett brott mot funktionalismens uppglasning mot omgivningen. Rummet är avskilt och stilla med indirekt ljus från vertikala smala glas och en fönsterrad ovanför den höga tegelmuren.

Av stor betydelse för upplevelsen av kyrkorummet är att alla material, armaturer, bänkar och övriga inventarier samt färgsättning är valda och utförda med stor omsorg till en helhetsverkan.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Originalmaterial och behandlingen av dessa bör hanteras med stor varsamhet.
- Originalinredning och inventarier, bland annat armaturer i kyrkorummet.
- S:t Petri kyrka har i sin helhet ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde.