Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ulricehamn kn, HÄRNA 14:1 HÄRNA KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÄRNA KYRKA
9/20/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Härna kyrka är belägen på en hög ås i jordbrukslandskapet ovanför ån Viskan, synlig vida omkring. Kyrkomiljön är kulturhistoriskt intressant med en samlad kyrkby runt kyrkan, utvecklad ur en så kallad högaby vid flera hedniska gravfält varav en har en runsten, och norr om kyrkan lär tidigare ha varit en avrättningsplats. Genom socknen går också stråkvägen mellan Viskans och Ätrans urgamla färdleder. Kyrkan ingår alltså i ett sockencentrum med forntida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Härna kyrkogård är en av pastoratets sju medeltida kyrkplatser med kyrka som fortfarande är i bruk och har således en lång historisk kontinuitet. Kyrkplatsen har anor från tidig medeltid och man tror att en träkyrka stod här före nuvarande kyrka. På typiskt vis står den på en hög höjd. Anläggningen är väl exponerad, utan skymmande bebyggelse, i två skilda etager med hög nivåskillnad, där den nedre tillkom 1961. Där står en liten, modern ekonomibyggnad och lövträdsrader står längs vägarna. Övre etagen har kvar sin åldriga trädlösa prägel utan kvartersindelning med öppningar vid tillfartsvägarna i öster och väster. En 1700-talsklockstapel står intill kyrkan, den enda klockstapeln i pastoratet, och flöjeln bär årtalet 1737 vilket kan vara stapelns byggnadsår eftersom dess form är tidstypisk.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Härna kyrka bedöms ha uppförts decennierna kring 1200 och är en av pastoratets fyra kvarvarande medeltidskyrkor. Den är minst av dessa med genuin, smal, tornlös byggnadskropp med återupptagen kordörr. Den romanska dopfunten finns kvar. Västra partiet har kvar betydande delar av medeltida murverk och remstycken av medeltida typ finns bevarade i långhuset. På 1600-talet inreddes och tillbyggdes kyrkan sedvanligt till salkyrka med tresidigt avslutat kor. Sakristian har dubbla sydmurar och förefaller därför ha varit en äldre fristående byggnad som då fogades samman med kyrkan. Om tillbyggnaden skedde i samband med predikstolens tillkomst 1659 vore den ännu äldre än det äldsta kända och bevarade exemplet på ett sådant kor från 1666. Kyrkan präglas också av ombyggnaden 1838 då nuvarande fönsterstorlek höggs upp och vapenhus med port byggdes i väster varpå sydporten murades igen. Ett nytt vapenhus uppfördes 1899. Sydfasadens timvisare från 1728 och stentavlan från 1838 är intressanta detaljer. Kyrkorummets långsmala form och det plana trätaket med bred hålkäl, typiskt för landskapet sedan medeltiden, men framförallt korets skevt murade dörröppningar vittnar om kyrkans verkliga ålder. Interiören präglas dels av 1600-taletets barockinredning (predikstol, altaruppsats och återanvända dörrfyllningar), dels av inredning tillkommen vid renoveringen 1955 (bänkar, fönsterinnerbågar och läktarbröstning). Det nyklassicistiska svepkorset, taklisten och altarringen från 1899 berättar om ett annat skede i kyrkans långa historia. Predikstolen har en särdeles sinnrik utsmyckning i plattskärning liksom svepningen på korset har en ovanligt omsorgsfull skärning. Altartavlans donatorsporträtt visar, liksom predikstolen från samme donator, på förbundet mellan adeln och kyrkan och deras originalitet samt förmodade koppling till en tidig kortillbyggnad ger särskilda social-, konst- och byggnadshistoriska värden. Äldre putsytor på sakristi- och långhusväggar är hantverksteknikhistoriska dokument. Sammantaget formas ett harmoniskt kyrkorum med konsthistoriska och kvalitativa värden liksom ett pedagogiskt värde i de olika skedenas tydliga avläsbarhet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkplatsens synliga läge medför att förändringar påverkar mer än närmiljön.
- Kyrkan ingår i en bebyggelsemiljö med forntida anor.
- Kyrkogårdens kallmurar, trädrader, gjutjärnsstaket, få grusgångar och övre delens åldriga karaktär harmonierande med kyrkan.
- Klockstapeln är den enda i pastoratet.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av medeltida kyrka om- och tillbyggd under 1600- och
1800-talen.
- Koret är högst sannolikt ett av de äldsta av sin typ.
- Utvändigt solur och stentavla.
- Interiörens bevarade rumsliga karaktär av 1600-talets utformning samt innertakets form.
- Bevarade äldre inventarier representerande olika stilideal.
- Kronfästenas målade dekor, troligen utförda av John Hedeaus.
- Murarnas skevheter och äldre putsytor.