Stäng fönster Umeå kn, LANTBON 13 TEGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Tegs kyrka, TEGS KYRKA | |
| 9/8/11 |
| Motivering |
|---|
|
Tegs kyrka är genom sitt särpräglade utförande och sin monumentala storlek en av Norrlands märkvärdigaste modernistiska byggnader. Den byggdes som församlingskyrka, men är i likhet med stadsdelskyrkor placerad vid ett torg. Kyrkan har stor betydelse för närmiljön i Tegs centrum, men utgör tillsammans med kampanilen också ett landmärke för Teg som syns på långt håll. Kyrkoanläggningen är en symbol för Tegs sena men starka befolkningsexpansion i spåren av 1900-talets industrialisering och förändringen från jordbruksby till centralt belägen stadsdel. Kyrkan har därigenom ett identitetsvärde för Teg. De spatiösa och integrerade lokalerna för församlingsverksamhet visar på församlingens sociala ambitioner och låg helt i linje med tidens kyrkoarkitektoniska tendenser. Kyrkomiljön för tankarna till Medelhavet och antiken, med sina träd, platt-läggning, betongmur, gräsmattor och bassäng, i samspel med kyrkans utformning. Det var också något som arkitekten eftersträvade – en resa till Israel inspirerade honom i ett tidigt skede. Med sin nybrutalistiska utformning framstår kyrkan för många som väldigt okonventionell. De slutna och blockliknande volymerna, de asymmetriskt placerade stora fönsterytorna, samt den speciella fasadbehandlingen i betong är knappast något som gemene man förknippar med en kyrka. Ändå är det inte främmande karaktärsdrag för 1960-talets kyrkoarkitektur, där arkitekterna tilläts ta ut svängarna ordentligt. Tegskyrkan, som kan framstå som en av de mer kompromisslösa, rymmer dock också många traditionella kyrkliga drag. I likhet med de äldsta kyrkorna är den indelad i ett högre mittskepp och lägre sidoskepp. Invändigt är traditionsbundenheten ännu tydligare. Exempel på det är att kyrkorummet och den fasta bänkinredningen är orienterad framåt mot koret, att koret är upphöjt och därmed avskilt från resten av kyrkorummet, att altaret från början var placerat mot korväggen och att det finns en orgelläktare över ingången. Under 1960-talet hade den liturgiska rörelsen börjat kritisera dessa traditionella drag och rest krav på förnyelse av liturgin och därmed också förnyelse av kyrkorummens utformning. Exempel på sådana nyare ideal var bl.a. kor och långhus i samma nivå, altare framflyttat för möjlighet att fira mässa versus populum, lösa stolar istället för fasta bänkar och undvikande av monumentala kyrkobyggnader och klocktorn som behärskade omgivningen. Istället eftersträvades att kyrkoanläggningar skulle betona gemenskap och vara en vardagskyrka för församlingen, där integrerade församlingslokaler var en viktig del. Sett i detta perspektiv är således Tegskyrkan både traditionell och modern – traditionell i kyrkorummets disposition och innehåll, men modernistisk i sitt uttryck, i ljusflödet och delvis i kyrkobyggnadens volymgruppering. Den slutenheten och monumentalitet kyrkan uttrycker följer en av två huvudinriktningar inom det modernistiska kyrkobyggandet. Utseendemässigt kan man därför snarare likna Tegs kyrka vid en himlaborg än vid en vardagskyrka, även om den har funktionen av en vardagskyrka. Vid en jämförelse med exempelvis Ålidhemskyrkan, som tydligt representerar den andra huvudlinjen inom det modernistiska kyrkobyggandet blir detta extra tydligt. Invändigt är såväl ytskikt som den fasta inredningen funktionell, men omsorgsfullt gestaltad. Kyrkorummets dominerande karaktärsdrag är rummets monumentalitet, det sparsmakade formspråket, ljusfallet och de avskalade väggytorna med sina gjutavtryck. Avgörande för upplevelsen av kyrkorummet är också altartavlan med sin färgprakt och den stora ljuskronan i rummets mitt. Även om kontrastverkan kan tyckas stor mellan den höjdsträvande kyrkan och den låga församlingsdelen, talar de i detaljer samma språk. Såväl arkitekturen som konsten och alla ursprungliga utvändiga och invändiga inredningsdetaljer har en samordnad estetik, vilket gör att hela kyrkoanläggningen upplevs som ovanligt genomarbetad och konsekvent genomförd. Det är ett av kyrkoanläggningens allra största värden, och medför följaktligen att alla originaldetaljer blir särskilt viktiga att bevara. I kyrkosammanhang har arkitekten Carl Hampus Bergman mest jobbat med kyrkorestaureringar. Han var snarare en konstnärsarkitekt än en ingenjörsarkitekt och hans beundran av Le Corbusier och fascination inför proportioneringsformler var omvittnad. Av de fyra nya kyrkobyggnader han ritat (Tegs kyrka, Tavelsjö kyrka och Röbäcks gravkapell i Västerbotten samt Högåskyrkan i Tibro, Västergötland) är Tegskyrkan hans främsta. I alla kyrkorna samarbetade han med Harald Garmland kring den konstnärliga utsmyckningen. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Både kyrkotomten, kampanilen, kyrkan och församlingsdelen är skyddade enligt Kulturminneslagen. Skyddet gäller utvändigt och invändigt. Tegskyrkan är en av Norrlands märkvärdigaste och mest kraftfulla modernistiska byggnader. Kampanilen (28 m hög) är en av de högsta i Norrland och utgör tillsammans med kyrkan (21 m som högst) ett landmärke som genom höjd, material och sina blocklika volymer markerar sig gentemot omgivande bebyggelse. Kyrkan har ett identitetsvärde för Teg. Kyrkan är ett utmärkt exempel på nybrutalistisk kyrkoarkitektur från 1960-talet. Anläggningen har höga arkitektoniska och tidstypiska värden och är arkitekten Carl Hampus Bergmans främsta kyrkobyggnad. Såväl stil (rätvinklighet, asymmetrisk fönstersättning och volymgruppering etc.) som byggnadsmaterial (råa infärgade betongelement, laminatpartier, guldeloxerade isolerglasfönster, limträ, galon etc.) kan betecknas som modernistiska. Såväl utvändigt som invändigt är kyrkan och den sammanbyggda församlingsdelen i princip intakt sedan uppförandet. Viktigt för kyrkans karaktär är monumentali-teten, rätvinkligheten samt kyrkans kraftfulla och rena former. Alla bevarade originaldetaljer och inventarier som följer samma estetik som kyrkoanläggningen i övrigt är betydelsefulla för den genomarbetade helhetsverkan. Ljuskronan i taket och altartavlan, som båda är utformade av konstnären Harald Garmland, har höga konstnärliga värden och utgör dominerande inslag i kyrko-rummet. Tegskyrkan är den kyrka i landet som har den rikaste samlingen verk av Harald Garmland. Det utvändiga gårdsrummet med murar, damm, plattläggning, takavvattning, träd m.m. utgör en viktig del i den tidsmedvetna och uttrycksfulla anläggningen. Tegskyrkan har ett bruksvärde som utmärkt konsertlokal. Den är rymlig, lättöver-skådlig och har god akustik. Orgeln är av mycket hög musikalisk klass. Den sägs vara Umeås främsta och tillhör en av de bästa i stiftet. |
