Stäng fönster Dorotea kn, RISBÄCK 2:17 RISBÄCKS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Risbäcks kyrka, RISBÄCKS KYRKA | |
| 6/8/10 |
| Motivering |
|---|
|
Risbäcks kyrka är en fin representant för den sena nyklassicistiska träarkitekturen. Den följer ett stilbundet mönster med torn i väster och ett rakt avslutat långhus med inbyggt kor i byggnadskroppen. Sakristian är traditionsenligt placerad i nordost, vilket kan betraktas som ett ålderdomligt drag. Tidstypiska drag är axialiteten och de rektangulära fönstren som blev allt vanligare på kyrkor under 1800-talets mitt, samt tornavslutningen med valmat tak och lanternin. Ursprungligen var fasaden enklare än idag, endast försedd med pilastrar i hörnen och följare mellan fönstren. Fasaden var rödmålad och tornet saknade färg. Den förändring som skedde 1922 under ledning av arkitekt Hökerberg, kan närmast betraktas som en stilrestaurering i bemärkelse att följa nyklassicismens ideal. Fasaden artikulerades med pilastrar, lisener, listverk, rundfönster samt dörr- och fönster-omfattningar. Förändringen av fasadbeklädnaden var utförd så att det är lätt att tro att den är ursprunglig. Vad som delvis avslöjar ett senare datum är trappräckenas meanderbård i smidesjärn samt fasadens rundfönster, vilka var relativt ovanliga på träkyrkor under 1800-talet. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan 1920-talets restaurering. Interiören förändrades samtidigt på ett avgörande sätt. Ursprungligen täcktes kyrko-rummet av ett tunnvalv, som man ännu kan se rester av på vinden. Läktare saknades och inredningen tycks ha varit mycket enkel. Interiören stilrestaurerades i samma utsträck-ning som kyrkans yttre. Väggbeklädnaden, det platta innertaket och läktaren tillkom vid ovan nämnda restaurering och kan lätt uppfattas som ursprunglig. Vindfångsdörrarna och obeliskerna som också tillfördes kyrkorummet fick dock en mera 20-tals klassicistisk stil. Inga äldre målningsrester upptäcktes eller dokumenterades vid restaureringen. Det är värdefullt att viss originalinredning är bevarad såsom den slutna bänkinredningen, altarringen och predikstolen (dock restaurerad 1922) samt en nummertavla med sniderier. De förändringar som skett senare har inte satt samma avtryck som Hökerbergs restaurering. Den fasta inredningen fick en mera differentierad färgsättning av konstnären Torsten Nordberg 1950. Ett annat dominerande inslag är altartavlan av Gerda Höglund (1931) som ersatte ett kors stående på altaret framför en rundbågig nisch. Den gamla klassicistiska orgeln tycks tyvärr ha sålts i samband med anskaffandet av den nya. Likaså används en modern dopfunt med föreställande måleri. I övrigt är den stilsäkre arkitekt Otar Hökerbergs klassicistiska gestaltningsidé orubbad. Hans restaurering har gett kyrkan en konsekvent klassiserande karaktär. Kyrkan ritades ovanligt nog av en lokal förmåga, länsman Eleazar Rhen, istället för en arkitekt vid Överintendentsämbetet. På samma sätt tillkom de av bondebyggmästare ritade kyrkorna i Dikanäs och Fatmomakke. I Risbäck märks den lokala anknytningen särskilt genom entréportalens placering på tornets sida istället för den vanligare placeringen i en rak axel mot väster. Det visar på lokalkännedom och att Rhen tog hänsyn till topografin på platsen. Porten flyttades emellertid från tornets södra sida till den norra 1922. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Begravningsplatsens ovanligt natursköna läge med utblick mot Stor-Arksjön tillsammans med kyrkans och gravkapellets oförvanskade exteriörer och begravningsplatsens skiffergångar bidrar till platsens höga miljö- och upplevelsemässiga värde. Risbäcks kyrka är stilren och i princip oförändrad sedan renoveringen 1922. Att renoveringen på 20-talet syftade till att behålla och viss mån förstärka kyrkans nyklassicistiska karaktär är i sig tidstypiskt och intressant. Den fasta inredningen från 1850-talet i form av sluten bänkinredning, predikstol, altarring och nummertavla besitter ett särskilt värde för kyrkan. |
