Stäng fönster Bjurholm kn, BJURHOLM 4:3 M.FL. BJURHOLMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Bjurholms kyrka, BJURHOLMS KYRKA | |
| 9/27/10 |
| Motivering |
|---|
|
Bjurholms kyrka har kallats ”en modern 1700-talskyrka”, vilket är en beskrivning som stämmer bra, och i ännu högre grad gjorde det medan kyrkan ännu var reveterad. Trots att kyrkan byggdes i funktionalismens tid har den utvändigt en traditionell och klassi-cistisk utformning, möjligen med inslag av nybarock i tornets takfall och lanternin. Panelslagningen 1958–61 förändrade i viss mån kyrkans karaktär, dock inte stilmässigt. Med sin traditionella disposition och klassicistiska formspråk ansluter den till en rik kyrkotradition i länet och landet. Det speciella är snarast att den genom sin sena tillkomsttid visar på den seglivade idealbilden av hur en kyrka ska se ut. Två paralleller i länet är Kusmarks kyrka, uppförd efter ritningar av Kjell Westin 1929–32, samt Sävars kyrka, som i likhet med Bjurholms kyrka uppfördes efter ritningar av Kjell Wretling på 1930-talet sedan den tidigare kyrkan brunnit ned. Invändigt vilar också kyrkan på en lång kyrkotradition med sitt tunnvälvda tak och rena ljusa ytor. Den fasta inredningen och de särpräglade armaturerna står dock för det moderna. De har en hög estetisk och hantverksmässig kvalitet och är mycket betydelse-fulla för upplevelsen av kyrkorummet. Inte heller invändigt har några genomgripande förändringar genomförts och kyrkans ursprungliga karaktär är därför relativt intakt. En del mindre förändringar har dock i viss mån minskat kyrkans autenticitet. Några exempel på detta är borttagningen av bänkar, glasfiberväven på väggarna i kyrko-rummet, samt förändringarna i vapenhuset och på läktaren. Kyrkomiljöns kontinuitet från 1800-talet är avläsbar genom de äldre byggnaderna, medan de olika karaktärerna på utvidgningarna av kyrkogården visar hur den successivt brett ut sig under 1900-talet. Arkitekten Kjell Wretling hade en omfattande verksamhet i länet och i synnerhet Umeå som stadsarkitekt under lång tid. I länet har han ritat kyrkorna i Bjurholm, Sävar, Botsmark, Vinliden och Vännäs (Johanneskyrkan), samt restaurerat ett flertal kyrkor. Bjurholms kyrka är en av de mest välbevarade av dessa. Som så ofta annars samarbetade han med brodern och skulptören David Wretling om den konstnärliga utsmyckningen. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan är en god representant för arkitekten Kjell Wretlings omfattande verksamhet i länet. Stomme, gestaltning och färgsättning är från byggnadstiden 1935 medan utvändiga och invändiga ytskikt är från 1960-talets renoveringar som leddes av samma arkitekt. Kyrkans armaturer, bänkar, predikstol, innerdörrar och övrig fast inredning med kraftfull reliefdekor är bärande karaktärsdrag och uttrycker en tidig modernistisk påverkan, samtidigt som de rena ljusa väggytorna med sparsam utsmyckning representerar det klassicistiska arvet, som även exteriören ger uttryck för. Dopkapellet som placerats som pendang till predikstolen är viktig för kyrkans balans och typisk för 1920- och 1930-talens kyrkor. Tidstypiska inslag är även fältindelningen av läktartaket samt ovan nämnda fasta inredning och armaturer. Gamla gravkapellet utgör genom sin placering och utformning i samklang med kyrkan ett mycket värdefullt inslag i kyrkomiljön. Även de putsade grind- och staketstolparna är autentiska inslag från 1930-talet och har stort miljöskapande värde. Högbomsstugan och f.d. kyrkoherdebostället (pastorsexpeditionen) är viktiga länkar tillbaka till tidigt 1800-tal och Bjurholms två tidigare kyrkor. Kyrkan har akustiska kvaliteter och stort bruksvärde som konsertlokal för Bjurholms samhälle. |
