Stäng fönster Vimmerby kn, DJURSDALA 20:1 DJURSDALA KYRKA
Anläggning - Värdering
| DJURSDALA KYRKA, Djursdala kyrkogård | |
| 5/18/06 |
| Motivering |
|---|
|
Djursdala kyrka och kyrkogård är belägna på traktens högsta kulle. Från kyrkogården har man en slående utsikt över sjön Juttern och det omgivande böljande landskapet. Till kyrkomiljön hör förutom den ålderdomliga kyrkan och kyrkogården även bårhus, klockstapel, murar och staket. Bebyggelsen som hörde till den gamla kyrkomiljön representeras idag endast av det ombyggda ålderdomshemmet (idag församlingshem) strax sydost om kyrkan. Skola och lärarbostad, som traditionellt hört kyrkomiljön till, byggdes nya vid 1900-talets mitt. Näraliggande Djursdala by har en mycket ålderdomlig prägel. Djursdala by och kyrkby ingår tillsammans med ett större område i ett av kulturmiljövårdens Riksintressen (Djursdala -88407082). Djursdala kyrka hör till gruppen småländska träkyrkor uppförda på 1600-talet som efterföljare till medeltida föregångare. Precis som i många andra socknar hade den äldre kyrkan i Djursdala drabbats av brand. Av de träkyrkor som uppfördes i Småland på 1600-talet återstår idag sammanlagt sju stycken, varav Djursdala i Kalmar län. Tillsammans med närbelägna Pelarne (1300-tal) och Frödinge kyrkor (1739) samt Kråksmåla kyrka (1761) ingår Djursdala kyrka i den idag lilla gruppen äldre träkyrkor som är bevarade i Kalmar län. Djursdala kyrka har tydliga rötter i medeltiden men uppvisar flera nyare drag. Kyrkan är rymligare; en rektangulär salskyrka utan det för medeltiden så vanliga mindre och smalare koret. Genom den teknik och de material som använts måste kyrkan ändå ses som en fortsättning på den medeltida traditionen. Planen, proportionerna och interiören, med det för tiden aktuella tredelade taket med breda plana sidopartier och ett högt tunnvälvt mittparti, visar dock på en anpassning till nya ideal. Den invändiga takformen lämpade sig särskilt väl för den typ av bild- och figurscener som det är smyckat med. Även väggarna täcks helt av ett senbarockt måleri, allt utfört av mästarna Petter Wadsten och Zacharias Hake. Måleriet kompletteras av ett altarskåp som är ett framstående medeltida kulturföremål. Kyrkans stora bildrikedom har förundrat besökare under flera århundraden. Trots några förändringar under 1800- och 1900-talen med bl a förstorande av fönstren är Djursdala kyrka den mest välbevarade kyrkan i sin kategori i Kalmar län. Även i ett nationellt perspektiv är kyrkan med sina senbarockmålerier, en av de mest kulturhistoriskt intressanta kyrkorna från den karolinska perioden. Förutom väggarna och takets målningar måste predikstolen och den till stora delar ursprungliga bänkinredningen med bänkar som går långt bak under läktaren, lyftas fram. Orgeln från 1841 är en av två bevarade orglar av Anders Jonsson i landet. Kyrkorummet besitter en arkitektonisk helhet som måste värnas. Såväl sakristia som vapenhus har en genuin karaktär med sina ursprungliga målerier. Även exteriört är kyrkan välbevarad med sina spånklädda fasader, sakristian utan ingång och den bevarade koringången. Förändringar, såväl interiört som exteriört, bör i stort undvikas. Sammanfattningsvis: ·Djursdala kyrka hör till den lilla gruppen bevarade äldre träkyrkor i Småland. ·Med sin välbevarade interiör och exteriör är Djursdala en av de mest kulturhistoriskt intressanta kyrkorna i länet. Även i ett nationellt perspektiv måste kyrkan lyftas fram som en av de mer framstående. |
