Stäng fönster Mörbylånga kn, ÅS KYRKA 1:1 ÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
ÅS KYRKA | |
5/1/06 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A-C Kulturhistorisk bedömning På kyrkogården finns en blandning av gravvårdar från mitten av 1800-talet och framåt. Flera av dessa har ett stilhistoriskt och/eller hantverksmässigt värde. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om en del av de gravsatta. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska tillsammans med gravvårdarna av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning. Den enda kvarvarande gravplatsen med omgärdning i form av buxbomshäck samt de rester av stenramar som finns skall bevaras som en länk till kyrkogårdens historia. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Ås kyrka och kyrkogård ligger vackert intill vägen mellan västra och östra kusten på södra Öland. Ifrån kyrktornet kan man se havet. Runt om kyrkan breder betes och alvarmark ut sig. På Ås kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men mycket få spår är bevarade från den första tiden. Dagens kyrkogård speglar mest bruket av 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Ås kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Men flera titlar vittnar också om närheten till havet och arbetsuppgifterna som följer. Titlar som finns är bland annat åldermannen, kontraktsprosten, veterinärläkaren, comenissions lantmätaren, sjökaptenen, lantbrukare, sjömannen, smedmästaren, trädgårdsmästaren, fiskaren, spårvägsförmannen, skräddarmästaren, hemmansägaren och Konungens trotjenare. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Ås kyrkogård har så länge som det går att följa den tillbaka i historien haft samma omfattning som dagens kyrkogård och några kända utvidgningar har aldrig gjorts. Att inte kyrkogården utvidgas har lett till att hela området brukats kontinuerligt. Gravvårdarna visar på en blandning av stilar från 1800-talets mitt och fram till idag. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen med början på 1960-talet. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. Den kvarvarande grusgraven med buxbomsomgärdning skall sparas som en länk till en tidigare begravningstradition. Antalet gravvårdar från 1800-talet är relativt stort. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas såsom kyrkliga inventarier. Detta gäller även vårdar av gjutjärn. I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som kyrkogårdsmuren, klivstättan, smidesgrindarna och den gamla materialboden. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ås kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. • Bland gravvårdarna i Ås kyrka och på kyrkogården finns vårdar från medeltid och fram till idag. |