Stäng fönster Mörbylånga kn, VENTLINGE KYRKA 1:1 VENTLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| VENTLINGE KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning enskilda kvarter/områden Kvarter I-II Området söder om kyrkan tillhör de äldsta delarna av kyrkogården. Det karaktäriseras av en stor blandning och gravvårdar från alla 1900-talets årtionden men domineras av låga rektangulära vårdar främst i kalksten. Kvarter I-II präglas av omläggningen som skedde i mitten av 1900-talet i en tid då omgärdningarna runt gravplatserna försvann. Ett antal av dem som begravts på den södra delen av kyrkogården har haft yrken som har med kyrkan att göra. Här ligger till exempel en kyrkoherde, en prost och en kyrkvaktmästare begravda. Kvarter III-VI Området norr om kyrkan har använts sedan slutet av 1800-talet. Detta gör att gravplatserna har återanvänts under hela 1900-talet vilket ger kvarteren en blandad karaktär. Rygghäckarna bör ha tillkommit under mitten av 1900-talet och det är de som dominerar intrycket av området. Det finns ett antal tomma platser i kvarteren och man bör i fortsättningen följa den struktur som man påbörjat. Gravvårdarna från 1800-talet bör bevaras på plats som en påminnelse om den tidens ideal på kyrkogården. Ett antal av dem som begravts på det norra området har haft yrken som har med havet att göra. Här finns bland annat sjökapten och styrman men även hamnmästare, samt skipper som är en gammal form för skeppare. Titlarna berättar om Ventlinge socken och ger därmed vårdarna ett person- och lokalhistoriskt värde. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Ventlinge kyrka och kyrkogård ligger på sluttningen av västra landborgen, strax öster om väg 136 inte långt från Ölands södra udde. Från kyrkogården har man utsikt över Kalmarsund i väster. Den första kyrkogården bör ha anlagts i samband med att den första kyrkan byggdes på platsen men av den medeltida kyrkogården finns det inte idag några tydliga spår. Kyrkogården rymmer idag spår från 1700-talet samt andra hälften av 1800-talet och framåt men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravar, med omgärdningar av låga häckar, som fanns under sent 1800-tal och början av 1900-talet togs bort och såddes troligen igen på 1970-talet. Man har istället planterat rygghäckar. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med kyrkogårdsmuren och smidesgrinden samt trädkransen. Kyrkan, kyrkogården och kyrkoparken bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bland annat den före detta prästgården en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. Ventlinge kyrkogård har under den tid vi känner till haft den form den har idag och endast en möjlig utvidgning är känd. Den bör ha gjorts under 1800-talet dock efter 1820. Eftersom Ventlinge kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. På den södra sidan av kyrkan ligger flera personer begravda som har varit knutna till kyrkans arbete och på den norra delen är det flera olika yrkeskategorier som har havet som gemensam nämnare. Den dödes hemort finns angivet på mindre än hälften av vårdarna, vilket är ovanligt på landsbygden. På kyrkogården finns spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Här finns en vård från 1700-talet, som skall, och ett antal vårdar från 1800-talets slut som bör föras in på församlingens inventarieförteckning. De visar på äldre former av gravvårdar som en gång var vanliga på Ventlinge kyrkogård. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Ventlinge kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. Kyrka och kyrkogård bildar tillsammans med kyrkparken en värdefull kulturmiljö • Bland gravvårdarna på Ventlinge kyrkogård finns exempel på vårdar från tidigt 1700- tal fram till idag. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Ventlinges historia |
