Stäng fönster Mörbylånga kn, BRÖTTORP 13:1 NORRA MÖCKLEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| NORRA MÖCKLEBY KYRKA | |
| 8/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av gravkvarteren A-C De tre gravkvarteren har samma karaktär med gravvårdar stående i gräsmatta. Här finns en blandning av gravvårdar från olika tider. Flera av dessa har ett stilhistoriskt och/eller hantverksmässigt värde. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om en del av de gravsatta. Gravvårdar från mitten av 1800-tale och äldre ska tillsammans med smidesstaket och gravvårdarna av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även de vårdar som tagits bort från kyrkogården och står uppställda. Gravplatsen som är belagda med grus och har kvar sin omgärdning bör bevaras. De utgör resterna av en utsmyckningstradition som idag är bort. Det gäller även de gravkullar överväxta med murgröna som finns kvar. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Norra Möckleby kyrkogård ligger på Ölands östra sida. Den kristna begravningsplatsen ligger omgiven av gravfält från järnålder och vikingatid vilket vittnar om att platsen varit ett centrum under lång tid. Kyrkogården anlades när den första kyrkan byggdes på 1100-talet. Inga utvidgningar av kyrkogården är kända. En omläggning av kyrkogården i samband med ombyggnaden av kyrkan 1824 ledde till en ny indelning i bysamfälligheter. Av detta kan man idag möjligen ana spår. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått ytterligare förändringar. Gravvårdarna har placerats i raka rader och gravplatsomgärdningar, grusbelagda ytor har nästan helt försvunnit och området har såtts in med gräs. Detta var en utveckling som många kyrkogårdar genomgick från 1960-talet och framåt. Eftersom N Möckleby kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med gravstaketet av smide och vårdarna av gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna, den grusbelagda gravplatsen samt gravkullarna. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på N Möckleby kyrkogård. På N Möckleby kyrkogård finns flera ålderdomliga inslag t.ex. kyrkogårdsmuren från 1801 med järnringarna för att tjudra hästarna, smidesgrindarna som bekostats av socknens bönder, klivstättorna, den f.d. likboden och trädkransen. Alla dessa företeelser bidrar till upplevelsen av platsen. Kulturhistoriskt värdefulla är också de kalkstenskors som idag står uppställda i kvarter C utmed kyrkogårdens östra mur. De utgör exempel på en lokalhantverkstradition. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a. prästgården, skolan och kantorsbostaden en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • N Möckleby kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som kyrkogårdsmuren, klivstättorna, smidesgrindarna och likboden. • Bland gravvårdarna i N Möckleby kyrka och på kyrkogården finns exempel på vårdar från medeltid fram till idag. |
