Stäng fönster Kalmar kn, HAGBY KYRKA 1:1 HAGBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| HAGBY KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Norra delen Kvarterets placering nära kyrkan samt de äldre påkostade gravvårdarna tyder på att området på 1800- och början av 1900-talet brukades för familjegravar för samhällets medel- och överklass. De äldre kvarvarande gravvårdarna från mitten och slutet av 1800-talet och 1900- talets första decennier samt vårdar med stenramar berättar kvarterets historia. Spåren i form av de äldre gravvårdarna, stenramar och de ännu bevarade grusgravarna bör bevaras. Det samma gäller för vårdar från mitten av 1800-talet och äldre. När nya familjemedlemmar återanvänder familjens plats bör man från församlingens sida uppmuntra till återanvändandet av befintliga stenar. Är det trångt på stenen kan man vända den och göra en ny inskription på den tidigare baksidan. Så kan man göra även om det är en helt ny familj som köper platsen. Södra kvarteret Äldsta gravvården är från 1805 och de äldre vårdarna finns längs kvarterets kanter. I övrigt har gravplatserna återanvänts under hela 1900-talet och detta ger kvarteret en blandad karaktär. De få grusgravar som finns kvar i kvarteret bör sparas då de utgör en länk till kyrkogårdens historia. Vårdarna från 1800-talets mitt och tidigare bör bevaras på plats och föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även det smidesstaket som finns i området. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Hagby kyrka och kyrkogård ligger vackert på Nybroåsen med närheten till Hagbyån och i traditionspräglad miljö med klockstapel, den gamla stigluckan och medeltida bod. Vallmuren och den bevarade trädkransen hör också till den sammantaget värdefulla kulturmiljön. På Hagby kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men mycket få spår är bevarade från den första tiden. Dagens kyrkogård speglar mest bruket från slutet av 1800-talet och 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by- /gårdsnamn och titlar. På Hagby kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Men titlar så som bland annat mjölnaren, skepparen, sjökaptenen, sjömannen, smedsmästaren, hamnmästaren, fjärdingsmannen, kronbefallningsmannen, åldermannen, garvaren, tandteknikern, pälsdjursuppfödaren och kronolänsmannen förekommer också. Alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Hagby kyrkkogård har så länge som det går att följa den tillbaka i historien haft samma omfattning som dagens kyrkogård och några utvidgningar har aldrig gjorts. Att inte kyrkogården utvidgas har lett till att hela området brukats kontinuerligt. Gravvårdarna visar på en blandning av stilar från 1800-talets mitt och fram till idag. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen 1950-70- talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. De kvarvarande grusgravarna och de med omgärdningar bör sparas som en länk till en tidigare begravningstradition. Antalet gravvårdar från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är relativt stort. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas såsom kyrkliga inventarier. Detta gäller även vårdar av gjutjärn samt smides- och gjutjärnsstaketen. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Hagby kyrka utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. • Hagby kyrkogård utgör ett gott exempel på en mindre landsortskyrkogård vars ålderdomliga intryck förstärks av rundkyrkan, klockstapeln, stigluckan, medeltida bod och vallmuren. |
