Stäng fönster Högsby kn, STORA KLOBO 1:224 FÅGELFORS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Fågelfors kyrka, FÅGELFORS KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter I Kvarter I anlades i samband med kyrkogårdens tillkomst som ett köpegravsområde. Dess placering samt de påkostade äldre gravvårdarna tyder på att här begravdes samhällets överoch medelklass i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Gravplatserna har tidigare varit belagda med grus och många har varit omgivna av stenramar och/eller häckar. Under 1900- talets senare hälft har i stort sätt hela området såtts in med gräs. Kvarterets äldre karaktär bör bevaras och de spår av kvarterets historia som grusgravar och stenramar utgör bör sparas. Flera av gravvårdarna har ett lokal- och personhistoriskt värde för socknen och församlingen. Gamla gravvårdar kan återanvändas av familjemedlemmar eller nya gravrättsinnehavare genom att man vänder på vården och gör en ny inskription på den forna baksidan. Kvarter II På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utgjorde kvarter II till största delen område för allmänna gravar. I slutet av 1930-talet uppordnades kvarteret, äldre trävårdar togs bort och nya allmänna gravar anlades i raka rader. Från 1939 fram till 1951 användes delar av kvarteret till linjegravar. Detta går att följa genom de mindre enklare gravvårdarna. Anmärkningsvärt är det stora antalet vårdar av marmor i kvarteret. Att både köpta och allmänna gravplatser finns i kvarteret berättar om sociala skillnader i samhället och har därmed ett socialhistoriskt värde. Gjutjärnsstaketet bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter III Kvarter III anlades tidigt som ett linjegravsområde och är fortfarande ett välbevarat sådant. Vid den här tiden var det vanligt att placera köpta gravplatser i en ram utanför linjegravarna. Så har man dock inte gjort här. Kvarteret har brukats under 1920- och 30-talet och linjen går att följa från öster till väster. Här har man, med tiden tillåtit, make eller maka att begravas på samma plats. Bruket med allmänna gravar eller linjegravar var tidigare ett självklart inslag på kyrkogårdarna. Det är därför viktigt för kyrkogårdens historia att en del av området långvarigt bevaras. Man kan kanske välja att behålla den äldsta raden av linjegravvårdarna. Så långt som möjligt bör man låta gravvårdarna stå kvar. De två träkors som finns kvar bör vårdas så att dess livslängds förlängs så långt som möjligt. Vid ett fortsatt bruk av området bör gravvårdarna försöka anpassas i storlek och utformning till den ålderdomliga karaktären. Gamla gravvårdar kan återanvändas av familjemedlemmar eller nya gravrättsinnehavare genom att man vänder på stenen och en ny inskription görs på den forna baksidan. Kvarter IV Kvarteret iordningställdes som köpegravskvarter på 1930-talet och är ett mycket litet kvarter i kyrkogårdens nordöstra hörn. Det utmärks av en stor variation av gravvårdar. Smidesstaketet liksom korset av järn bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Hos enskilda vårdar finns ett konsthistoriskt och hantverksmässigt värde. Kvarter V och VI Kvarteren tillkom vid utvidgningen av kyrkogården 1957 och är typiska för tiden från 1950- talet och framåt. Karaktären är enhetliga med låga stående vårdar i ryggställda rader. Kvarter V och VI utgör en representant för det sena 1900-talets anläggningsstil på kyrkogårdar. Kvarteren bör brukas enligt den plan som finns för området. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Fågelfors kyrkogård ligger vackert på en höjd på Klobosjöns västra del i utkanten av Fågelfors samhälle. Kyrkan, bårhuset och kyrkogården ger sammantaget en värdefull kulturmiljö. På Fågelfors kyrkogård har sockenborna begravts sedan slutet av 1800-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgearbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av gravvårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-, gårdsnamn. På Fågelfors kyrkogård finns titlar som, hemmansägaren, lantbrukaren, nämndemannen, smeden, disponenten, kusken, kyrkvärden, mjölnaren, maskinisten, verkstadsförmannen, skogsvaktaren, snickaren, maskinsnickaren och grundläggaren av vilka många vittnar om Fågelfors träindustris betydelse för bygden men också om vilka andra näringar och servicefunktioner som funnits i socknen. Fågelfors kyrkogård präglas idag av de förändringar som gjorts under 1900-talet. Under 1930- talet lades delar av kyrkogården om och gravvårdarna placerades i ordnade rader. Endast en utvidgning är känd och den gjordes i slutet på 1950-talet. På 1970-talet genomgick kyrkogården en förändring flertalet av våra kyrkogårdar har genomgått. Då såddes gravplatser in med gräs och gravplatsomgärdningar togs bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. Spåren av tiden före insåningen av gräs kan anas genom de två gravplatser som fortfarande är grusbelagda samt en del bevarade stenramar. Dessa spår utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. På Fågelfors kyrkogård finns en tydlig uppdelning mellan köpegravskvarteret på den södra sidan av kyrkan och de allmänna gravarna i linjegravssystemet på den norra sidan bevarad. Avskiljandet mellan köpta och allmänna gravar var viktigt då kyrkogårdskvarteren anlades. Företeelsen berättar om sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. Gravvårdar av gjutjärn och smide skall föras in på inventarieförteckningen och vårdas såsom kyrkliga inventarier. Träkorsen skall vårdas på så sätt att de långvarigt kan bevaras på plats. I de fall de är i så dåligt skick att de inte längre kan stå kvar kan kopior av korsen tillverkas. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. • Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar som platsens betydelse som kyrkligt centrum i bygden. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Fågelfors historia. |
