Stäng fönster Högsby kn, FAGERHULT 34:1 FAGERHULTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Fagerhults kyrka, FAGERHULTS KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarter A tillkom i och med den nya kyrkans uppförande på 1890-talet har inrättats i etapper under 1900-talet. Västra delen av kvarteret användes under första hälften av 1900-talet som linjegravsområde men få spår av den tidigare begravningstraditionen finns kvar. Resten av kvarteret har sedan tagits i anspråk från väster mot öster och utgörs av ett rätt enhetligt med låga rektangulära vårdar. Anläggningstypen är tidstypisk för kvarter tillkomna på senare delen av 1900-talet. Kvarter B och C Kvarteren utgjorde tidigare den södra delen av Fagerhults gamla kyrkogård innan den nuvarande kyrkan uppfördes. Kvarter B och C har sannolikt sedan kyrkogården anlades och fram till en bit in på 1900-talet fungerat som kyrkogårdens huvudsakliga begravningsyta. Traditionellt sätt har den södra sidan av en kyrkogård ofta haft högre status än den norra. Under en period i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var merparten av kyrkogården grusbelagd, även delar av linjegravsområdet. Många av gravplatserna omgavs av låga häckar, stenramar och staket. Av detta finns idag få spår i form av bland annat grusade gravplatser och stenramar. Dessa bör bevaras. Enstaka ålderdomliga gravvårdar finns dock bevarade i området vilket ger en känsla av historisk kontinuitet. Vårdarna från 1800-talets mitt bör bevaras på plats och föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även gjutjärnskorsen och gjutjärnsstaketet. Kvarter D Kvarter D ligger som ett tydligt tillägg till den gamla kyrkogården. Kvarteret tillkom vid utvidgningen av 1993 och är tidstypiskt för tiden med sin enhetliga karaktär med låga stående vårdar i ryggställda rader. Nya delen av kyrkogården utgör en representant för det sena 1900- talets anläggningsstil. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Fagerhults kyrka och kyrkogård ligger vackert på en höjd på med utsikt över sjön Välen i utkanten av Fagerhults samhälle. Dagens kyrka har förmodligen föregåtts av tre kyrkor. Redan på 1300-talet bör det ha funnits en kyrka på plasten som avlösts av två andra innan den nuvarande kyrkan uppfördes söder om än ännu stående träkyrka år 1891-1894. De två kyrkorna kom att finnas samtidigt under ett antal år. Kyrkan, bårhuset och kyrkogården ger sammantaget en värdefull kulturmiljö. På Fagerhults kyrkogård har sockenborna begravts sedan slutet av 1300-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgearbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av gravvårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-, gårdsnamn. På Fagerhults kyrkogård är titlar som lantbrukare och hemmansägare vanligast. Förutom de finns titlar så som kronolänsmannen, häradsdomaren, åldermannen, säteriägaren, kontraktsprosten, lärarinnan, furiren, soldaten, studenten, handelsresanden, trotjänarinnan och skräddarmästaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. På övervägande delen av vårdarna nämns den dödes hemort. En kyrkogård i anslutning till Fagerhults kyrka bör ha funnits sedan 1300-talet. Kyrkogården har kommit att utvidgas ett antal gånger både på grund av att nya kyrkan uppfördes i slutet av 1880-talet samt att större ytor behövdes. Den senaste utvidgningen gjordes åt öster på 1990- talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen 1950-70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket togs bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. Spåren av tiden före insåningen av gräs kan anas genom de två gravplatser som fortfarande är grusbelagda samt en del bevarade stenramar. Dessa spår utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. Gravvårdar från 1800-talets mitt och tidigare liksom gravvårdar av gjutjärn och smide skall föras in på församlingens inventarieförtecknig. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. • Kyrkan, kyrkogården och bårhuset utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt centrum i bygden. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Fagerhults historia |
