Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hultsfred kn, TVETA 5:1 TVETA KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

TVETA KYRKA, Tveta kyrkogård
12/1/05
Motivering
Tveta kyrka ligger längs en grusväg i ett öppet och något kuperat odlingslandskap. Till kyrkomiljön hör förutom kyrkan och kyrkogården även den ålderdomliga klockstapeln, den gamla stallängan och den f d skolan. Tveta by ligger inom område som klassats som ett av kulturmiljövårdens riksintressen (Mörlunda-Tveta 80607070). Tveta kyrka är en av tre medeltida stenkyrkor i Linköpings stifts del av Kalmar län. De övriga två är S:ta Gertruds kyrka i Västervik och Törnsfalls kyrka. På det småländska höglandet var timmer det vanligaste byggnadsmaterialet fram till 1700-talets mitt, då många stenkyrkor uppfördes.
Tveta kyrka har ett ovanligt och ålderdomligt utseende med det tornlösa långhuset, det mångkantiga stora koret och det lilla vapenhuset av timmer. Den medeltida kyrkan uppfördes sannolikt på 1200-talet och var en tornlös kyrka med långhus, kor och eventuellt halvrund absid. Större delen av långhuset utgör den bevarade delen av den medeltida kyrkan. På långhuset finns också de ovanliga skeppsristningarna som daterats till 1300-tal. Ristningarna har jämförts med liknande på Gotland och Öland. Koret och vapenhuset av timmer och sakristian av sten uppfördes under 1600-1700-talen. Genom åren har sedan kyrkan genomgått några förändringsfaser. Kyrkans fönster förstorades sannolikt på 1700-talet och södra långhusingången togs upp, troligen på 1800-talet. Invändigt gjordes taket tunnvälvt, troligen på 1700-talet, då också den slutna bänkinredningen bör ha tillkommit tillsammans med altaruppsats och predikstol av den välkände bildhuggaren Jonas Berggren.
Kyrkorummet präglas idag av 1700-talets anda med det välvda brädtaket, de rena kalkade väggarna och de stora ljusinsläppen. Kyrkbänkarna, sannolikt från 1700-talet, vilka går ända ut till långhusväggarna och i väster längst bak mot vapenhuset är ombyggda och något urglesade, men visar ändå hur viktigt det förr var att utnyttja kyrkans hela utrymme. Det välfyllda långhuset markerar också kyrkans längdriktning. Det smala långhuset öppnas upp i öster i det bredare koret med predikstol i barock och altaruppsatsen i en blandning mellan barock och rokoko, som var typisk för Jonas Berggren vid 1700-talets mitt. I koret finns också en bänkinredning samt två ovanliga korbänkar med bevarad originalmålning i allmogestil. Den elipsformade altarringen och läktarpartiet bär strama nyklassicistiska drag. Trots den förhållandevis sammanhållna 1700-talskaraktären avslöjas kyrkobyggnadens medeltida ursprung i de ålderdomliga proportionerna. Långhuset är smalt och högt vilket gör att det tunnvälvda taket får en brant välvning och läktaren och bänkinredningen har små proportioner. Några få medeltida inventarier finns idag bevarade från kyrkans tillblivelsetid. Tillsammans med de exteriöra skeppsristningarna och andra medeltida detaljer berättar de om kyrkans långa historia.
Tveta kyrka har en lång, intressant och sägenomspunnen historia som vårdas i bygden. Kyrkobyggnadens ålderdomliga karaktär ger besökaren en känsla för den kontinuitet med vilken kyrkan verkat i samhället. Kyrkan hör till det fåtal kyrkor i norra Kalmar län som bevarar medeltida byggnadsdelar. Här finns mycket höga kulturhistoriska värden att tillvarata, såsom byggnadshistoriska, byggnadsteknikhistoriska och konsthistoriska. Nya tillägg bör i stort undvikas.
Sammanfattningsvis:
* Tveta kyrka är en av få bevarade medeltida stenkyrkor i norra Kalmar län, men präglas numera mestadels av ombyggnadsfaser under 1700-talet. Interiören har en välbevarad 1700-talskaraktär.
* Kyrkan och kyrkogården skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö som ingår i ett område som klassats som ett av kulturmiljövårdens riksintresse.