Stäng fönster Emmaboda kn, ALGUTSBODA KYRKA 1:1 ALGUTSBODA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ALgutsboda kyrka, ALGUTSBODA KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Gravvårdarna i kvarteren visar att området varit i bruk sedan mitten av 1800-talet. Det ger en stor variation när det gäller gravvårdarnas utseende. Blandningen ger gravvårdarna ett stilhistoriskt värde. Här finns också ett litet antal gravplatser vars omgärdningar är bevarade. Dessa visar på en form av gravplatsarrangemang som idag är på väg att försvinna. Gravvårdarnas utformning, material och yrkestitlar visar att detta varit ett attraktivt område för att köpa gravplats. Flera av dem som ligger begravda här är kända personer i Algutsboda socken. Många av vårdarna har därför ett högt person- och lokalhistoriskt värde. Gravvårdar från mitten av 1800-talet, vårdar av gjutjärn eller smide samt gravstaket av gjutjärn skall införas på församlingens inventarieförteckning. Kvarter C, D, E och F Området utgörs dels av de allra äldsta delarna av kyrkogården samt av den del som tillkom 1875. De fyra kvarteren har under 1900-talet genomgått en omläggning då gravvårdarna placerades i ryggställda rader med häckar emellan. Trots detta kan man än idag se rester av den äldre strukturen med köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter och linjegravsområden i dess mitt. De köpta gravplatserna har tidigare varit belagda med grus och omgärdade. Ett litet antal gravplatser har idag den här utformningen. Sammantaget rymmer de fyra kvarteren flera spår av äldre anläggningsformer som varit vanliga på våra kyrkogårdar. Hos enskilda gravvårdar finns person- och lokalhistoriska värden. Gravvårdar från mitten av 1800-talet samt gravvårdar av gjutjärn och smide skall införas på församlingens inventarieförteckning Kvarter G-N Denna del av kyrkogården tillkom under 1930-talet. Området har för tiden både typiska och otypiska drag. Tidstypiskt är placeringen av vårdarna i rader med eller utan häckar emellan. Detta gör att marken utnyttjas effektivt. Gravvårdarna är låga och enhetligt enkla. Ingen utmärker sig. Detta är ”folkhemmet” på kyrkogården. Området har dock en anläggningsform som går emot detta. I mitten ligger det runda kvarter K som styr övriga gravkvarters utformning. Utformningen är ovanlig i synnerhet på landsortskyrkogårdar där funktion oftast haft företräde framför utseende. Inom området finns också ett nytt inslag på kyrkogården i form av urngravsområdet kvarter J. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Kyrkplatsen i Algutsboda har anor sedan medeltiden. Den kyrka som idag står på platsen stod klar 1770. I samband med byggandet av den nya kyrkan utvidgades kyrkogården i söder. Därefter har kyrkogården utvidgats vid ytterligare två tillfällen, 1881 och 1934-35. Båda gångerna gjordes utvidgningarna i söder. Under 1900-talet har kyrkogårdens äldre delar genomgått en omfattande omläggning då gravplatser såddes in med gräs och gravvårdarna i kvarterens mitt placerades i ryggställda rader. Detta är en utveckling som många av våra landsortskyrkogårdar har genomgått då nya maskiner och färre anställda krävde en rationellare skötsel. Viktigt för kyrkogårdens karaktär idag är vallmuren som omger kyrkogården liksom planterade träd och häckar. En vandring över en kyrkogård berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. På Algutsboda kyrkogård finns en blandning av gravvårdar från mitten av 1800-talet fram till idag. De mest påkostade gravvårdarna finns i området närmast runt kyrkan. Många av dessa bär på ålderdomliga drag eller har en särpräglad utformning t.ex. gjutjärnsvårdarna och sandstenvården med infälld biscuite. Här finns också flera gravvårdar som bär på lokal- och personhistoriska värden. Detta gäller i synnerhet de vårdar som tillverkats lokalt. De grusbelagda och/eller omgärdade gravplatserna berättar om hur kyrkogården tidigare har sett ut och bör därför också de bevaras som viktiga delar av kyrkogårdens historia. Gravvårdar från mitten av 1800-talet ska tillsammans med gravvårdar av gjutjärn och smide samt gravstaket av gjutjärn införas på församlingens inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Gravvårdarnas titlar berättar om vilka yrken, näringar och samhällsfunktioner som funnits i socknen. Titlar som förekommer är hemmansägare, kommunalnämndsordförande, folkskollärarinna, glasarbetare och bleckslagare. Ortnamn finns angivet på majoriteten av gravvårdarna. Till kyrkomiljön i Algutsboda hör förutom kyrkan och kyrkogården även sockenstugan, prästgården, kyrkstallar, fd skolan och hembygdsparken. Tillsammans skapar de en värdefull kulturmiljö som vittnar om att platsen har en lång historia som centrum i bygden. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. • Algutsboda kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som visar kyrkogårdens utveckling under slutet av 1800-talet och hela 1900-talet vilket blir en spegling av samhället och synen på döden. |
