Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, HÖGSRUMS KYRKA 1:1 HÖGSRUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÖGSRUMS KYRKA
6/1/06
Motivering
kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden

Kvarter söder och väster om kyrkan
I området har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen. Södra och västra
delen av Högsrums kyrkogård har dock brukats under en lång tid vilket gör att gravplatser och
vårdar har bytts ut under tiden vilket skapat en blandning av gammalt och nytt. Omgärdningar
i form av stenramar och jordbelagda gravplatser är spår efter en äldre begravningstradition
och bör bevaras. Vårdar från 1800-talets mitt eller äldre samt vårdar av gjutjärn/smide, skall
föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av
församlingen.


Kvarter norr och öster om kyrkan

Då oviljan att bli begravd på den norra sidan om kyrkan har levt kvar så starkt på Högsrums
kyrkogård så är området till största delen fortfarande inte använt. Menman bör fullfölja den
plan som finns för området. De äldre vårdar som finns öster om kyrkan bör stå kvar. I dessa vårdar finns stora lokalhistoriska och hantverksmässiga värden. Vården från 1700-talet liksom de vårdar som är
från mitten av 1800-talet eller äldre ska föras in på kyrkans inventarieförteckning.



KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Högsrums kyrkogård ligger intill vägen mellan Rälla och Långlöt. Den första kyrkogården
bör ha anlagts i samband med att den första kyrkan byggdes på platsen men av den medeltida
kyrkogården finns det inte idag några tydliga spår. Att man under så lång tid valt att inte
använda den norra sidan av kyrkogården har lett till att den övriga kyrkogården har brukats
kontinuerligt och skapat en blandning av många olika tidsepoker. Kyrkogården rymmer idag
spår från 1800-talets mitt och framåt men är främst en produkt av 1900-talets användning. De
grusgravar som fanns under sent 1800-tal och början av 1900-talet såddes igen på 1960-70-
talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort.

Länge utgjordes hela kyrkogården av ytan söder, väster och öster om kyrkan. En större
utvidgning utfördes i norr på 1860-talet och en omgrävning gjordes av samma område drygt
100 år senare. Eftersom Högsrums kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av
gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller
begravningstraditioner, synen på döden och sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och
grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De
rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn,
gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare.
Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kulturhistoriskt värdefulla för
kyrkogården är de omgärdade gravplatserna. De visar på äldre former av
gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Högsrums kyrkogård.

Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera ålderdomliga inslag till exempel.
kyrkogårdsmuren och smidesgrindarna från 1869 samt trädkransen. Kyrkan och kyrkogården
bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bland annat församlingsgården en
värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På kyrkogården finns spår av
den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Här finns en vård från 1700-talet
och ett antal vårdar från 1800-talets mitt och äldre samt vårdar av gjutjärn som ska föras in på
församlingens inventarieförteckning.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider.

Sammanfattningsvis:
• Högsrum kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har
socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. Kyrka och
kyrkogård tillsammans med kyrkplanen och den gamla sockenstugan utgör en
värdefull kulturmiljö
• Bland gravvårdarna på Högsrums kyrkogård finns exempel på vårdar från tidigt 1700-
tal fram till idag.