Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skara kn, DOMKYRKAN 1 SKARA DOMKYRKA

 Anläggning - Värdering

SKARA DOMKYRKA
9/19/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Skara domkyrka ingår i en väl sammanhållen stads- och kyrkomiljö. Från platsen utstrålar det bevarade medeltida gatunätet. Runt kyrkan återfinns det gulputsade Domkapitlet från 1700-talet, J F Åboms biblioteksbyggnad från 1859 av tegel i nystil och Helgo Zettervalls läroverk från 1871 i nygotik. Vid torget finns rådhuset från 1700-talet. Direkt öster om kyrkan ligger Krabbelund med sina kastanjeträd och det kullerstensbelagda Skoltorget. Kyrkomiljön speglar Skaras historia som stiftscentrum och lärosäte.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Domkyrkotomten ligger lägre än omgivningen och omgärdas av järnkättingar burna av sandstenspollare. Ytan är grusad. I öster finns en nedgång till ett underjordiskt körrum från 1999.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Nuvarande domkyrka är uppförd av finhuggna sandstenskvadrar under sent 1200-tal och 1300-talets förra hälft på platsen för en romansk föregångare, av vilken en krypta och några reliefer är bevarad. Kyrkan är en basilika med tvärskepp och rakslutet kor samt sidokor. I väster är två hörntorn. Väggarna utgörs av strävsystem med stora spetsbågsfönster. Mycket av kyrkans höggotiska karaktär härrör från arkitekt Helgo Zettervalls genomgripande stilrestaurering 1886-94. Då tillkom nuvarande korparti, södra tvärskeppsgaveln, alla krönpartier, klerestoriet, fönstrens masverk och tornspirorna. Den ursprungliga planformen är dock bibehållen. I interiören rekonstruerades därvid långhusets triforium och kryssvalv samt läktare i tvärskeppet. I kyrkorummet är det i första hand arkitekturen och dess volymer som talar, liksom ljusföringen genom Bo Beskows målade fönster. Framträdande är dock även de barockinventarier som återbördades vid arkitekt Ivar Tengboms restaurering 1947-49: Hans Swants altaruppsats och Börje Löfmans predikstol. Vid samma tillfälle tillkom nuvarande strama bänkinredning och ytterdörrar i tvärskeppen samt Gunnar Nylunds Brynolfsaltare. Ett flertal gravminnen finns i kyrkan, däribland flera porträttgravstenar och medeltida gravhällar. Främst märks Erik Soops storskaliga monument från 1637 i alabaster och svart marmor. Vid interiörens senaste renovering 1999 tillkom nya vindfång och inbyggnader för personalutrymmen och förvaring i yttre delen av sidokor och sidoskepp. Nytillskotten är utförda i oljad ek med strama former liksom då tillkomna korbänkar. Kryptan försågs samtidigt med kryssvalv. I tornet förvaras altare och predikstol i ek från Zettervalls restaurering. I övrigt återstår av denna inredning endast västportalens dörrar och glasmålningarna i väst- och nordfönster.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN:
- Kyrkan ingår i en väl sammanhållen miljö med läroverk, bibliotek och domkapitel.
- Kyrkan är som en av landets medeltida domkyrkor av nationellt intresse och utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Tillskott från Helgo Zettervalls karaktärsskapande restaurering.
- Inredning fram till och med 1949.
- Bo Beskows glasmålningar.
- Gravminnen från medeltiden fram till och med 1700-talet.
- Kyrkotomtens inhägnad av kättingar med pollare.