Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mariestad kn, BERGA 9:1 BERGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

BERGA KYRKA
4/12/06
Motivering
KYRKOMILJÖN - Berga kyrka ligger öppet i jordbruksbygd nära Vänern. Söder om kyrkogården är ett stort järnåldersgravfält. Godset Hassle-Säby, vars ägare betytt mycket för kyrkans utformning, har medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den kvadratiska kyrkogården omges av en jämn, kallmurad stenmur och en delvis nyplanterad trädrad. Den västra ingången utgörs av stenstolpar och den norra av en utsirad smidesgrind mellan stenstolpar. Grusgångar leder från ingångarna mot kyrkan samt runt denna. Flera gravstenar inramas av järnstaket eller stenram. Söder om kyrkan finns den Löfvenskiöldska familjegraven med två järnkors och två stenkors innanför järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Berga kyrka har möjligen medeltida ursprung, men fick sin nuvarande utformning omkring år 1700. Den vitputsade kyrkan är försedd med rundbågade fönsteröppningar. Sakristian och troligen även det karakteristiska, åttkantiga barockkoret med gavlar, huv och lanternin tillkom 1702. Under korgolvet vilar medlemmar av familjerna Posse och Gyllenstierna på Hassle-Säby. Tornet från 1712 kröns av en spåntäckt, karnisformad huv med spira. Den rikt artikulerade västportalen med pilastrar i röd kalksten uppbär en tavla med Posses och Gyllenstiernas vapen i relief.
Kyrkorummets ljusa, kassettindelade trätak är spegelvälvt. Långhuset öppnar sig mot koret genom en triumfbåge. Koret är 6 trappsteg högre placerat och försett med fyra väggnischer. Långhusgolvet av femkantigt tegel är möjligen från 1700-talet. Interiören domineras av barockens ideal, bland annat genom Olof Thulins altaruppsats och predikstol från 1698, Börje Löfmans nummertavla, sannolikt från 1725, en handdukshållare, den lilla dopfunten av röd kalksten från 1731, orgelfasaden (från en tidigare Cahmanorgel) samt Nils Posses begravningsvapen från 1723. Altartavlan från tidigt 1600-tal har möjligen Anton van Dyck som upphovsman.
Även andra tider har satt sina spår i interiören. Den skulpterade madonnabilden är daterad till 1200-talet, medan ett krucifix och skulpturerna av Johannes döparen, Sankt Erik, Sankt Mikael (endast huvudet bevarat)och Elisabet är senmedeltida. Vapenhusets lillklocka med majuskelskrift är också medeltida.
Altarringen och den slutna bänkinredningen tillkom vid Henriks Wranérs renovering 1924. Vid samma renovering konserverades och återuppsattes altaruppsatsen, begravningsvapnen och de medeltida skulpturerna efter att under en period ha varit placerade på tornvinden
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning
- Den medeltida kyrkplatsen invid ett järnåldersgravfält visar på en lång historisk kontinuitet
- Kyrkan speglar inflytandet från en godsägarfamilj under 1600- och 1700-talet.
- Kyrkans välbevarade exteriör från sent 1600-tal och tidigt 1700-tal
- Det åttkantiga gravkoret i barock
- Tornets spåntak och västportal
- Interiörens huvudsakliga prägel av barock
- Långhusets tegelgolv
- Bevarad inredning från 1600-talet och 1700-talet
- De medeltida skulpturerna och lillklockan
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, stenkors, järnkors och järnstaket