Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, BJÖRKE 9:1 SÖDRA BJÖRKE KYRKA

 Anläggning - Värdering

SÖDRA BJÖRKE KYRKA
6/7/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Södra Björke kyrka utgör tillsammans med den omgivande prästgården och den gamla arrendatorsgården en sammanhållen kyrkomiljö. Till sydgrinden är en kort hamlad lindallé. Trakten är en svagt kuperad, skogrik jordbruksbygd och byn är belägen på en åsrygg.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Södra Björke kyrkogård är medeltida liksom kyrkan men har idag något av en 1800-talskaraktär med kallmurar, smidesgrindar och hamlad trädkrans av lindar runt öppna ytor med få grusgångar. Grindarna är från år 1900 och upphovsmannen är här ovanligt nog känd, smeden Oskar Magnusson. Intill kyrkan står en klockstapel av okänd ålder med brädfodring i en ovanligt smal och brant "kjolmodell", vanlig i området. Östra delen för familjegravar är från 1921 inlemmad utan avgränsning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Södra Björke kyrka härstammar från den romanska perioden, sannolikt från 1100-talet liksom dess dopfunt. Medeltida murdelar finns bevarade i nordvästra hörnet inkluderande den igenmurade norra dörromfattningen. Den tornlösa exteriören har sin karaktär från 1774 då kyrkan breddades åt söder och byggdes till med ett rundat kor samt fick stora rundbågsfönster och mittport. Vapenhus och sakristia tillkom först 1921. Fönstrens färgade stjärnor är en egenhet för kyrkan. Interiören präglas rumsligen av gestaltningen 1774 med kraftig hålkäl runt det plana taket och sannolikt tillhör predikstolen och altarringen den inredning som stod klar 1779. Ett par åttakantiga tavlor och två nummertavlor med överstycke i rokoko (den ena senare kopia) understryker detta tidsskikt. Övrig inredning är till stor del från 1869-70 (slutna bänkar - något ombyggda 1921, altartavla av A G Ljungström, och läktare) och har en enhetlig ålderdomlig utformning med enkla fyllningar och likadan färgsättning från 1963, utifrån originalfärgerna som framtogs då. Endast dopfunten minner om kyrkans ursprung och möjligen är altaret återanvänt från det medeltida koret. På altarets front finns originella solar som korresponderar med fönsterstjärnorna. Läktaren är intakt sedan tillkomsten och har bevarade bänkar samt symmetriska trappor med skrubbar av handhyvlat virke. Kyrkorummet är som helhet intimt och harmoniskt där symmetrin också är ett element. Båda läktartrapporna är därvidlag viktiga.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan ingår i en väl sammanhållen bymiljö.
- Kyrkogårdens kallmurar, trädkrans, smidesgrindar och grusgångar.
- Klockstapeln.
- Medeltida murverk utgör omistliga historiska dokument.
- Exteriören representerar de små medeltidskyrkor som under 1700-talet byggdes om till salkyrkor.
- Fönsterstjärnorna.
- Innertakets utformning med kraftig hålkäl som skall likna ett spegelvalv.
- Inredningens enhetlighet till färg och form.
- Medeltida dopfunt och altare med dekor.
- Läktaren som helhet med sina asymmetriskt placerade bänkar och gamla
trappor med skrubbar.