Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, BRÅTTENSBY 20:1 BRÅTTENSBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

BRÅTTENSBY KYRKA
10/15/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Kyrkan har ett höglänt, solitärt och väl synligt läge i sin agrara omgivning med forntida anor. På kyrkkullen finns registrerade fornlämningar i form av fossil åkermark. Kyrkkullen avgränsas av branter åt vägen i söder, uppfart i öster och parkering i norr från 1987 samt åkermark i väster, tillhörig en gård norr om parkeringen. Ingen övrig bebyggelse ansluter till kyrkomiljön. Vid gården, liksom från landsvägen uppför backen i sydväst, gick äldre tillfartsvägar som inte längre brukas. Längs uppfarten i sydväst finns fortfarande en kallmur. En ekonomibyggnad uppfördes 1996 vid parkeringen.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är av allt att döma samtida med kyrkan som sannolikt är från 1600-talet. Den har en rundad form i sydöst utefter kullen med kallmurar som bitvis utgör stödmurar i sluttningarna, vilket lämnar branterna i söder utan hägnad och fri sikt över dalen. Den ohägnade kanten ger kyrkogården en särprägel. I sydväst finns en gammal, numera låst, smidesgrind som visar på den äldre tillfarten och markerar kyrkplatsens ålder. I väster är en utvidgning från 1987, delvis anlagd på fornlämningsområdet. Kyrkogården är ålderdomligt kal runt kyrkan med trädkrans från 1900-talet och den nyare delen harmonierar med denna genom sammanhållna gräsmattor utan träd ute på ytan samt få och grusade gångar.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Bråttensby kyrka är ovanlig i trakten såsom en träkyrka, även om grannsocknen Landa i söder också har en sådan. Kyrkans tillkomst är höljd i dunkel men den förmodas vara uppförd under 1600-talet. I Kullings och Gäsene härader var det inte ovanligt med nybyggda träkyrkor under detta sekel, men få är bevarade. En numer igenlagd gravkammare från denna tid finns under koret. Altaruppsatsen är från 1746 (ombyggd 1899). Kyrkan fick vapenhus med torn före 1829, men nuvarande utformning och stomme tillkom 1898-99, då kyrkan också breddades, fick ny grund och en tillbyggd sakristia. Om den gamla stommens resta ekplankor återanvändes är här okänt. Arkitekt var I. R. Ekberg. En stor del av inredningen är kvar från renoveringen 1898-99; takform, läktare, altarring, predikstol och sannolikt dopfunt. Fyllningarna har vinkelbruten dekor som minner om den då tillkomna förenklade nygotiska utformningen. Den vinkelbrutna fönsterformen ändrades vid en stor renovering 1957 till mer ursprungligt utseende av arkitekt Axel Forssén. Interiören fick då sin nuvarande prägel dominerad av bänkarna och den laserade moderna träpanelen på väggar och tak. Barockens tidsskikt representeras endast av altaruppsatsen och begravningsvapnen.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- De äldre tillfartsvägarnas avläsbarhet, där mur och grind i sydväst är viktiga.
- Kyrkogårdens kallmurar, grindar och ringa antal grusgångar.
- Avsaknaden av hägnad vid branterna i söder ger kyrkogården en särprägel.
- Kyrkans trästomme, om ej ursprunglig, representerar en förr regionalt vanlig
typ, men numer fåtalig.
- Interiörens inredning från 1898-99, även läktarbänkarna, samt äldre
inventarier.