Stäng fönster Göteborg kn, KÅLLTORP 83:1 HÄRLANDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HÄRLANDA KYRKA | |
| 6/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
HÄRLANDA KYRKA är uppförd 1958, arkitekt var Peter Celsing. Kyrkan har ett fritt läge i ett parkområde. KYRKOMILJÖN omfattar tre byggnader: kyrka med församlingshem, kampanil (klockstapel) och expeditionsbyggnad. Huskropparna är grupperade kring en öppen gårdsplan. De är uppförda med enkla geometriska former och fasader av rödbrunt tegel. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Invid den norra fasaden finns stora granar som planterats i samband med kyrkans uppförande och i parkområdet i övrigt finns stora lövträd. KYRKOBYGGNADEN karaktäriseras av sin stora slutna volym som ger byggnaden tyngd. De flacka taken utan taksprång och de breda gavlarna förstärker intrycket. Fasadernas tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudportalen är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Entréfasadens asymmetri genom takåsens starka förskjutning åt norr och södra fasadens takfall i två nivåer gestaltar kyrkorummets två skepp. Östfasaden visar tydligast kyrkans disposition med mittskepp, sidoskepp och sakristia som olika byggnadsdelar samtidigt som församlingshemmet i suterrängvåningen är synlig på denna fasad. Den södra fasaden öppnar sig genom det stora fönstret som avviker från kyrkorummets övriga fönster med sin indelning i nio stora glasytor med ett tunt spröjsverk. KYRKORUMMET karaktäriseras av ett nyskapande som söker sin förankring i den kyrkliga traditionen. Planformen är enkel, skillnaden mellan kor och långhus har tagits bort men altaret lyfts fram. Planformen närmar sig basilikans då långhuset har ett lägre sidoskepp med en avskiljande bred murpelare. Inga högt sittande ljusinsläpp återfinns i långhuset. Kyrkorummets mörka tegelväggar och det dunkla taket är påtagliga i rummet. I sidoskeppet finns rummets mest dominerande fönster. Dopfunten är placerad mitt i rummet och orgeln återfinns längst fram i sidoskeppet. Sittplatserna utgörs av rader av kopplade stolar formgivna av kyrkans arkitekt. Karaktäristiskt för kyrkan är fönstren i öst- och västväggarna som är rektangulära med kassettliknande rutverk av kraftiga ekspröjsar. Temat går igen i predikstolens utformning liksom i utformningen av vindfånget vid västentrén. Altartavlan är en triptyp av trä med bildhuggeriarbete utfört av Ivar Lindekrantz. - Kyrkomiljöns tre byggnader grupperade kring den öppna gårdsplanen: kyrkan, klockstapeln (kampanilen) och expeditionsbyggnad bildar en sammanhängande helhet. - Kyrkobyggnadens enkla 1950-tals tegelarkitektur där fasaderna går i liv med taket utan taksprång och de karaktäristiska kassettindelade fönstren. - Kyrkobyggnaden är i allt väsentligt oförändrad sedan byggnadstiden - Kyrkorummets disposition; med altaret upphöjt men med altarring i golvnivå och med orgeln i öster och dopfunten mitt i rummet. - Materialvalet av tegel, sten och ek. - Kyrkan är skyddad genom KML 4 kap §4. |
