Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sollefteå kn, LILLEGÅRD 4:1 JUNSELE KYRKA

 Anläggning - Värdering

JUNSELE KYRKA
12/31/06
Motivering
Junsele kyrka har en placering i skogen som bl.a. påminner om Bräcke kyrkas placering, i ett höjdläge och någon km från centrum. Dess uppförandetid är dock några decennier senare i tiden.

Junsele kyrka är en traditionell långhuskyrka med västtorn och lägre femsidig korabsid placerad i skogrik omgivning. Denna kontrast förstärker den upplevelse av stadsmässighet och det aningen akademiska uttrycket. Både långhus och torn har stora dimensioner, högt, brett och långt, vilket passar den norrländska storskaligheten i landskapet. Men höjdläget lurar ögat att tro att kyrkan har mindre dimensioner. Utförandemässigt har tidens modernitet föreskrivet en maskinmässig detaljering, ett mode som också understryker den stadsmässiga kopplingen.

Interiören karaktäriseras av uppförandetidens höga, breda och långa kyrkorum. Tack vare det ovanliga kraftfulla kasettaket i tredingsform skapas en behaglig interiör, som med sina stora ljusinsläpp upplevs luftig och ovanlig i stiftet. Detta inte minst genom den låga korskärmslösningen mot absiden, som också skänker ljus från öster. Färgsättningen, senast kompletterad vid restaureringen 1970, förstärker upplevelsen positivt.

Vidare tillförs interiören karaktär från 1920-talets historicerande vindfångstillägg och 1970-års restaurering med läktarunderbyggnad i modern stil, vilken i sin trärena detaljering tillför kyrkan ännu ett stadsmässigt grepp.

Junsele kyrka, som ligger i skogsbygden, vilket understryks med ovanligt mycket träd inpå knutarna i norr, upplevs sålunda som en stadsmässig kyrka, troligen p g a skogsindustrins utveckling i området. Kontakterna mellan inland och kust gick på högvarv, Junselebygden befann sig i stark utveckling. Den är välhållen, behaglig i sitt inre med originalitet i detaljer som därför skiljer den från många långhuskyrkor i stiftet.

Att särskilt tänka på:
* Kyrkans läge med skog och ängsmark växande på själva tomten gör den unik, där natur möter kultur, ett skäl att bevara omgivningen intakt
* Interiörens ovanliga korskärmslösning finns i mycket få kyrkor och bör bibehållas intakt
* Virkes restaurering från 1969-1970 är ett exempel på det sena 1900-talets modernitet som fungerar mycket väl tillsammans med uppförandetidens 1880-tal. Kvalitet och nyskapande, som står för sig själv. Detta gäller även sakristielösningen, som möjligen påminner väl mycket om sportstugeinteriör, men varför inte, då det ligger i skogsbygd? Detta bör vidmakthållas.
* Alla äldre föremål från Mo gamla kyrka har ett mycket stort kulturhistoriskt värde, som kopplar verksamheten bakåt i tiden, men som också säger något om 1960-talets intresse för äldre hantverk som vittnesbörd om arbetets- och hantverkets historia och passande som museiföremål. Detta är mycket intressant, också som modern företeelse.
*Alla fasta snickerier från uppförandetiden, inklusive den något senare, ovanliga orgelfronten, bidrar tillsammans till upplevelsen av en helhetskaraktär av uppförandetiden och bör vidmakthållas intakt