Stäng fönster Sollefteå kn, KYRKAN 1 SOLLEFTEÅ KYRKA
Anläggning - Värdering
| SOLLEFTEÅ KYRKA | |
| 12/31/05 |
| Motivering |
|---|
|
Sollefteå kyrka, belägen centralt i samhället, på höjdplatån på södra Ångermanälvens sida, karaktäriseras till sitt yttre av liten bogårdskringgärdad mur och västentré genom en klockstapel, som tycks ha varit en för Sollefteå pastorat lika vanlig lösning, som för övriga pastorat ovanlig. Kyrkobyggnaden utgör en kombination av flera ombyggnadsperioder. Exteriört karaktäriseras den av 1700-talets mer profana herrgårdsliknande utformning, en för länsbyggmästare Hagman typisk lösning med tornlös salsbyggnad och mansardformat tak, samt djupt sittande trekantsavslutade fönster. Detta är jämförbart med främst Tynderö kyrka i Medelpad. Men också 1907 års stora förändringar av Gustaf Hermansson med förlängning av salsbyggnaden med trekantigt kor och västbyggnad, samt hög sakristia i två plan och 1960-talets tämligen hårda restaurering med sprutputsade fasader. Invändigt karaktäriseras den på samma sätt av Hagmans volym med kryssvalv, och förstärkt axial förlängning genom kor och vapenhus från 1907-års tillbyggnad, samt 1949-50-års stora insatser, med dubbla vindfång, utvidgat kor, helt nya slutna bänkkvarter i traditionell anda, kopparklädda sakristiedörrar, och inte minst ny färgsättning. Sollefteå kyrka får sägas utgöra ett exempel på en ganska hårt restaurerad kyrka där det mesta kan tolereras och accepteras utan att utgöra en bärkraftig helhet. 1950-talet visar en tydlig strävan att koppla rummet längre bakåt i tiden, mer i samklang med den gamla kyrkans tidevarv. Detta är en ambitiös koppling värd att notera, men samtidigt sopade man också helt medvetet bort 1907-års restaurering och präglas i sina insatser starkt av det moderna tidevarvets rationalitet under 1900-talet. Att särskilt tänka på: *Den intakta bogårdsmuren med anslutande klockstapelentré i väster, vilket tycks vara ett särdrag för Sollefteå pastorat *Den eleganta stigporten i söder, som med sin profilering och dekordetaljer stärker den ålderdomliga muravgränsningen runt kyrkan *Snickeriinredningen från 1700-talet - predikstol, altaruppställning, nummertavla och läktarbarriär. Möjligen ska en enhetligare färgsättning eftersträvas. *Den medeltida madonnan *Den gamla altarmålningen på läktarens västsida 2.4 Källor och litteratur Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. I : Sveriges Kyrkor volym 221. Stockholm u å Modin, Erik: Sollefteå kyrka : några anteckningar. 1987. Faks. av: 1. uppl. Sollefteå, 1921 Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor. Härnösand 1982 Välkommen till Sollefteå kyrka : en vägledning för besökande. Sollefteå församling, 1995. |
