Stäng fönster Dals-Ed kn, ED 1:97 DALS-EDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| DALS-EDS KYRKA | |
| 1/26/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Kyrkan i Dals-Ed avspeglar platsens långa historiska kontinuitet, ett strategiskt läge i en tidig centralbygd. Kyrkplatsen ligger högt intill sjön Lilla Le och den nuvarande kyrkan har sannolikt föregåtts av två stenkyrkor på samma plats, varav en medeltida. På kyrkogården finns ett järnåldersgravfält och kyrkan ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Vid kyrkan finns ett äldre sockencentrum med skolbyggnader av olika ålder, ett f d ålderdomshem (nu församlingshem) och en f d sockenstuga (också församlingshem). På kyrkogårdens norra del (utvidgad 1990) fanns också en prästgård, vars sista huvudbyggnad revs 1988. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan är en stor längsträckt salskyrka. Långhuset med korutbyggnad är uppfört 1861-63 i tidens nyklassicistiska stil medan tornet, från 1797, är byggt i s k sengustaviansk stil. Kyrkans delar är sedan byggnadstiden exteriört bevarade medan det stora kyrkorummets ursprungliga nyklassicistiska karaktär har förändrats, främst vid en genomgripande renovering 1949-50 med bl a tillbakablickar mot 1700-talet. Vid renoveringen, under ledning av arkitekt Axel Forssén tillkom bl a trätunnvalvets lackade träpanel, altaruppsatsen med tavlor av konstnär Gunnar Erik Ström och den tidstypiskt utformade läktarbröstningen. Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön - kyrkan ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljövården - järnåldergravfältet på kyrkogården och kyrkans föregångar visar på kyrkplatsens långa kontiniutet - kyrkans välbevarade exteriör med tornets respektive långhusets olika stilideal - kyrkans två altaruppsatser, det bevarade draperade korset från 1860-talet på läktaren, och den nu använda uppsatsen från 1950 i koret |
