Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borås kn, RÅNGEDALA 17:1 RÅNGEDALA KYRKA

 Anläggning - Värdering

RÅNGEDALA KYRKA
3/6/03
Motivering
KYRKOMILJÖN - Rångedala kyrka med kyrkogård ligger på en höjdrygg och omges av ett småskaligt odlingslandskap och lövskog med en spridd bebyggelse. I kyrkomiljön finns den äldre och den nuvarande prästgården, församlingshem och två ekonomibyggnader, en nyare och en äldre. De utgör tillsammans en samlad kyrkomiljö.

KYRKOANLÄGGNINGEN -Tidigare fanns här en äldre kyrka av okänd ålder, så kyrkoplatsen har lång historisk kontinuitet. Kyrkogården är stor och utformad enligt idealet vid uppförandet av nuvarande kyrka, en trädrik park med raka grusgångar. Norr om kyrkan står ett gravkapell, som tidigare var kyrkoarkiv. Det är mycket ovanligt att en sådan byggnad står i anslutning till kyrkogården.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan byggdes 1848 och är en stor nyklassicistisk salkyrka och en av den regionalt verksamme byggmästaren Petter Persson fyra kyrkor i Ås kontrakt. Byggmästarens kyrkor utgör tillsammans en regional grupp av kyrkor med personhistoriskt värde. Exteriören är huvudsakligen oförändrad sedan uppförandet och därför en mycket god representant för de nyklassicistiska sockenkyrkorna. Taket har kvar skifferbeläggningen. Särpräglat för kyrkan är sydportens sandstenskolonner från den gamla kyrkan. Sakristians dörr har utvändigt ett märkvärdigt stentympanon med ristningar som också förefaller vara från föregångaren. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med symmetri, sparsmakad utsmyckning och ljus färgsättning. Läktarbröstningens målningar i mörka toner, från den äldre kyrkan, är ett solitärt inslag från barocken. All väsentlig ursprunglig inredning och inventarier utom altaret är bevarade, om än ombyggda i vissa fall, vilket gör kyrkorummet till en mycket god representant för nyklassicismens kyrkorum. Den medeltida dopfunten, nämnda målningar, samt de utvändiga portalpelarna visar på den historiska kontinuiteten. Gemensamt med tre av Petterssons fyra kyrkor i trakten är att predikstolen nås från sakristian samt utformningen av bänkarnas dörrar och gavlar. Dekoren är ett regionalt särdrag och återfinns exempelvis ofta i de samtida förläggargårdarna. Läktarunderbyggnaderna och kororgeln från 1981 är väl anpassade till kyrkorummet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkoplatsens historiska kontinuitet.
- Kyrkomiljöns samlade bebyggelse.
- Kyrkogårdens murar, grindpartier, trädrader och grusgångar.
- Kyrkogårdens kapells/arkiv.
- Kyrkans mycket välbevarade exteriör från byggnadstiden, som representerar
de nyklassicistiska sockenkyrkorna.
- De återanvända sandstenskolonnerna samt ett stentympanon med ristningar över
sakristians ytterdörr särpräglar kyrkan.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Interiören är en mycket god representant för nyklassicismens kyrkorum.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier.
- Bevarade äldre inventarier.
- Uppgången från sakristian till predikstolen.
- Äldre dörrar och den ålderdomliga bomanordningen i sakristian.
- Läktarbänkarna.