Stäng fönster Borås kn, FRISTADS PRÄSTGÅRD 1:109 M.FL. FRISTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| FRISTADS KYRKA | |
| 3/6/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Fristads kyrka är lantligt belägen utanför själva samhället i ett småskaligt odlingslandskap, på en höjdrygg vid en vägkorsning. I kyrkomiljön ingår äldre bebyggelse i form av den gamla prästgården från 1827 och dess arrendegård med flera gamla ekonomibyggnader. Här finns också ett modernt församlingshem och en ekonomibyggnad. Området har lång agrarhistorisk kontinuitet och ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården och naturvården. KYRKOANLÄGGNINGEN - Här låg tidigare en medeltida sandstenskyrka av okänd ålder, så området har lång historisk kontinuitet som kyrkoplats. Kyrkogården har tre områden efter att ha utvidgats 1947 och 1977. De har något olika karaktär men de äldre präglas i huvudsak av 1800-talets ideal med strikta gångar och kvarter, samt rikligt med lövträd. Idag är rester kvar av trädrader och alléer. Murar lades 1851. Här finns många gamla gravstenar från 1500-talet och framåt, främst på den södra delen som är äldst, varav åtta har tillmätts stort kulturhistoriskt värde. Ett bårhus med kapell uppfördes 2001 på den nyaste delen, som har en öppnare karaktär med lövhäckar och minneslund. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en mycket stor, nyklassicistisk salkyrka byggd 1850. Byggmästare var Petter Pettersson som då hade uppfört omkring 20 kyrkor i regionen, fyra i Ås kontrakt. Tillsammans utgör byggmästarens kyrkor en regional grupp med personhistoriskt värde. Exteriören är föga ändrad sedan uppförandet och har även kvar ett blindfönster på sakristian för symmetrin. Ovanligt för trakten är de stjärnspröjsade, runda fönstren i västväggen. Interiören präglas av tre tidskikt: nyklassicismens symmetri, rymd och ljus från byggnadstiden, nationalromantiskt dekormåleri av John Hedaeus från 1916, samt golv, vapenhusinredning, läktarunderbyggnader och färgsättning med mera från 1950- och 70-talen. Ursprunglig inredning är altarring, predikstol samt bänkarnas dörrar och gavlar. Altartavlan från 1753 överfördes från den gamla kyrkan. Den skänktes av Johan Gripenstedt, vars släktvapen också finns i kyrkan, och påvisar kopplingen mellan kyrkan och välbeställda donatorer. Dopfunten tillkom 1916. Gemensamt med tre av Petterssons fyra kyrkor i kontraktet är att predikstolen nås från sakristian samt utformningen av bänkarnas dörrar och gavlar. Dekoren är ett regionalt särdrag och återfinns exempelvis ofta i de samtida förläggargårdarna. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Området som en del av ett riksintresse. - Kyrkoplatsens långa historiska kontinuitet. - Kyrkan med näraliggande gårdar och byggnader utgör en samlad kyrkomiljö. - Kyrkans framträdande läge i landskapet. - Kyrkogårdens tydliga "årsringar", murar, grindpartier, trädrader, häckar och gångsystem. - Kyrkans intakta exteriör som god representant för de stora, nyklassicistiska sockenkyrkorna. - Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag. - Blindfönstret som en indikation på symmetrins betydelse vid tiden. - Kyrkorummets prägel från byggnadstiden. - Bevarad ursprunglig inredning och äldre inventarier. - Hedaeus dekormålningar med konst- och personhistoriskt värde. - Uppgången från sakristian till predikstolen. |
