Stäng fönster Borås kn, BRÄMHULT 12:1 M.FL. BRÄMHULTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| BRÄMHULTS KYRKA | |
| 2/13/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Brämhults kyrka är solitärt och lantligt belägen på en hög höjd, höljd av blandskog, tillsammans med en före detta skolbyggnad, sedermera församlingshem och nu daghem. Området antas ha varit en hednisk kultplats då en källa och en stenhäll med skålgropar, senare brudsten, kopplas till offer. Sockencentrum anses platsen ha blivit först i och med en kyrkas placering här. Mindre torp och gårdar med odlingsmark finns längs vägen till kyrkan, men miljön är skild från det moderna Brämhult. Kyrkomiljön är utpekad som en av Borås värdefulla kulturmiljöer. KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen rymmer även en klockstapel från 1745 och ett gammalt timrat kyrkohärbärge. Kyrkogården närmast runt kyrkan är trädfattig, såsom brukligt var före 1700-talets senare hälft, då trädplanteringar infördes. Denna del hägnas av stenmurar med två klivstättor och grindparti från 1800-talets första hälft bevarade. Norra sidan saknar gravvårdar på åldrigt vis och södra sidan har grusade gångar runt tätt stående gravvårdar. Nordvästra delen anlades 1893. Fyra stensatta etager finns åt öster, de nedre är anlagda 1868 och 1951. Offerhällen och en solvisare från 1736 finns här. Under 1970-talet utvidgades begravningsplatsen över kullen med minneslund och vidare åt sydväst, med karaktär av skogskyrkogård. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans äldsta del, västra långhuset, uppfördes under 1400-talet. Kyrkan är därmed en av endast 12 träkyrkor med medeltida ursprung som finns bevarade i Sverige, vilket ger ett högt nationellt byggnadsteknikhistoriskt värde. Den är också den enda timrade kyrkan kvar på ursprunglig plats i Ås kontrakt. Kyrkan var ursprungligen en offerkyrka för hälsan, helgad åt Maria Magdalena. Exteriören och planen härrör främst från en stor ombyggnad 1796-1798 då kyrkan förlängdes österut och koret, västra vapenhuset samt sakristian byggdes och kyrkan panelkläddes. Korfönstren togs upp 1879 och dessförinnan hade norra vapenhuset uppförts. Kyrkans tornlöshet och ringa bredd pekar alltjämt mot det medeltida ursprunget. Interiören präglas av nämnda ombyggnader och har flera gamla dörrar från tiden bevarade. Inredningen är eklektisk. Predikstolskorg, läktarbröstning, bänkdörrar bemålade av Detleff Ross 1736 i barock liksom återanvända dekorerade takbrädor i väggar och vapenhustak. Ross dekormålade åtskilliga kyrkor i trakten. Nyklassicistisk altaruppsats, altarring och väggmålningar är från 1800-talet. Dopfunt, textila altarprydnader, orgel och långhusets takmålningar är från 1900-talet. Målningarna gjordes av sin tids flitigt anlitade dekormålare, John Hedaeus, som ovanligt nog här gjorde en 1700-tals pastisch. Som helhet harmonierar de olika delarna och ger en upplevelse av ålder och visar tillsammans på den process kyrkan genomgått under sin långa existens. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkomiljöns status som en av Borås värdefulla kulturmiljöer. - Kyrkans solitära, ostörda läge och kontinuitet som plats för troshandlingar. - Klockstapelns och härbärgets vårdande och bevarande. - Kyrkogårdens murar, grindparti, klivstättor, grusgångar och etager, offerhäll/brudsten och solvisare. - Såsom timrad är kyrkan en av mycket få bestående representanter för en i Västergötland och Småland tidigare vanlig kyrkotyp. - De medeltida timmerväggarna utgör ett nationellt omistligt historiskt dokument. - Exteriörens karaktär från 1700- och 1800-talen. - Den prägel som de olika tidsskikten av målningar, inredning och inventarier tillsammans sätter på kyrkans interiör och visar dess specifika historia. - Bevarade äldre inventarier. - Bevarat dekormåleri från alla sekler. |
